– Jag frågade mig själv: Vad är det jag tycker om? Jo, det är att träffa människor.
Susanne Bäckström, som just börjat studera på distans till undersköterska, satte av sex månader, åkte till Stockholm och utbildade sig till fotvårdare. Sedan ett år tillbaka träffar hon sina kunder, människor, hos Hermelinen i Luleå. Hon ångrar sig inte en sekund.
– Nej, nej, nej! Absolut inte!
Just att möta människor är den stora tjusningen med hennes nuvarande arbete. Hon har kunder i alla åldrar, såväl i farfarsåldern som i barnbarnsåldern och där emellan.
– Det finns folk som kommer hit och näst intill gråter för att de har så ont. När de går härifrån svävar de på moln. Att kunna avhjälpa smärtan gör mig och kunden så gott tillfreds.
På Telia var hon verksamhetsutvecklare. Hon granskade flöden och arbetssätt i verksamheten.
– Man kan säga att jag avvecklade mig själv.
OK, vi gör undan den där allestädes närvarande frågan nu, så är det gjort.
– Det är klart att det är färre som kommer i coronatider. Många av kunderna kommer med lokalbuss och vill inte åka.
– Jag gör inte så många hembesök, men jag gör undantag från det. Jag har kunder som är 90 år. Det kan hända att jag åker hem till dem och gör behandlingar. Men det är påfrestande för kroppen. Här på mottagningen har jag speciell utrustning för att kunna jobba bra.
Susanne Bäckström undviker alla gruvsamma filmer på Youtube med fötter som människor undvikit att vårda under åratal. Fötter som betraktaren undrar om det över huvud taget går att gå med. Men det finns många som kommer till henne med stora problem.
– Att se dem gå iväg, nästan sväva, är fantastiskt.
Lider ni av fotfobi? Enligt Susanne Bäckström är det faktiskt inte helt ovanligt, vanligare än många kanske tror.
– Det är många som skäms för sina fötter och tycker de är fula.
Hon har en del erfarenhet av även andra yrken, och i samtliga av dessa är mötet med andra en viktig ingrediens. Hon lägger bland annat sin semester på att vara stugvärd i fjällen med jämna mellanrum kring Akkajaure och Ritsemfjällen.
– Tänk så många fantastiska möten man får, och underbart miljöbyte. Vissa möten skapar extra goda relationer och i mitt fall bjöd en gäst från fjällen in mig till att bo hos henne under min utbildning i Stockholm.
– Det är som att det är en mening bakom det mesta här i livet.