Gunnel Lindegren är född i Malmberget och uppvuxen i Boden. Rune Andersson var Stockholmsgrabb. De möttes på en resa till Grekland.
– Jag var student och Rune var litografkopist. Det var en slags tågluffarresa. Jag föll för Runes blå ögon, säger Gunnel.
De blev ett par. När Gunnels pappa gick bort och mamman skulle sälja huset bestämde de sig för att flytta till Boden och ta över villan.
– Pappa hade en blomsteraffär med växthus som Rune tog över. Han hade mest fotboll och idrott i skallen och visste inget om blommor, men han lärde sig och blev en jättebra blomsterhandlare.
Gunnel hade utbildat sig till lärare och hade inga problem att få jobb.
Fick missfall
När Norrbottens Kuriren sökte en sportreporter till lokalredaktionen i Boden tyckte Gunnel att Rune skulle söka.
– Han hade refererat sport framför TV:n sedan vi möttes. Han fick jobbet. Sedan blev han journalist på NSD istället och vi flyttade till Luleå. Jag fick lärarjobb där. Längsta perioden var jag på Bergviksskolan.
Gunnel berättar om hur hon fick missfall vid 42 års ålder. Det var en stor sorg men istället för att fortsätta att försöka få barn sökte sig hon och Rune ut i världen.
– Jag fick en lärartjänst i Vietnam där Sverige drev Bai Bang-projektet. Rune blev gymnastiklärare och skrev samtidigt för NSD om projektet och om kriget mellan Vietnam och Kina bland annat.
De stannade i Vietnam i två år och använde sin fritid till att resa runt till Thailand, Singapore, Laos, Filippinerna och många andra länder. Efter ett antal år hemma i Luleå tog Gunnel en lärartjänst i Lusaka i Zambia på tre år.
– Vi hade ett stort hus och anställda. Också där åkte vi på många resor. Rune och jag var med om väldigt mycket. Vi ville lära känna nya kulturer och människor, ta del av det genuina livet. Det turistiska var inte intressant.
Spanska vänner
I början på 1990-talet gick Gunnel och Rune i förtida pension och lämnade Luleå för ett liv i Torrevieja i Spanien. De köpte ett hus där och fick goda spanska vänner.
– Vi var inte med i något kotteri med svenskar. Vi talade spanska båda två och hade lätt att få kontakt med spanjorerna.
Efter 14 år i Spanien gick Rune bort i blodcancer. Sorgen kommer över Gunnel när hon ska berätta om det. Hon skötte om sin man i flera år och hon minns en speciell scen:
– Jag var ute i trädgården och skötte om rosorna när Rune ropade till mig "Du har gjort allt som du har kunnat för mig!". Jag svarade "jaha" fast jag borde ha gått in och gett honom en kram då. Det han sa har hjälpt mig efteråt. Jag gjorde verkligen vad jag kunde och försökte hitta specialister och bot. De sista fem veckorna blev han inlagd på sjukhuset och jag bodde där med honom.
När Rune var borta slöt de spanska vännerna upp vid Gunnels sida och tre brorsbarn kom från Sverige.
– Jag reste med Rune i en urna till Norra begravningsplatsen i Stockholm och en plats nära hans föräldrar, säger hon.
Hon bodde kvar i Spanien i fem år men sålde sedan huset och flyttade till Luleå.
– När jag blev änka bestämde jag mig för att fortsätta leva livet och inte tycka synd om mig själv.
Nya kontakter
Hon sökte nya kontakter och återupptog gamla. Och hon började med nya aktiviteter.
– Jag började delta i alla aktiviteter i Svenska klubben i Torrevieja, alltifrån resor till bingo som jag aldrig skulle ha trott att jag skulle prova på. Genom det fick jag väninnor som tog ut mig.
– Efter 24 år då jag inte alls hade kört bil fick jag hjälp att våga börja köra igen. Jag lärde mig också att använda dator.
Hemma i Sverige tog Gunnel kontakt med allt ifrån släkt till gamla arbetskamrater från skolan och vänner från vistelserna i Vietnam och Afrika.
– Jag har också gått med i pensionärsföreningen SPF och föreningen Aktiva pensionärer. Alldeles på egen hand har jag gjort en resa till Island och jag har besökt vänner från Afrikatiden på Österlen. Julen ska jag fira med mina brorsbarn i Karlstad, säger hon.
I februari väntar en resa till Teneriffa.
– Jag har träffat en spännande man här i Luleå och ska resa med honom, säger Gunnel och ler lite hemlighetsfullt.
Hon vill som sagt fortsätta att göra något av sitt liv.