När Lisa Lind var 16 år och skulle välja gymnasieinriktning fick hon rådet av syo-konsulenten att satsa på barn. Bästa kompisens mamma hade emellertid sett en annan fallenhet hos Lisa.
– Hon tyckte att jag skulle bli undersköterska och så fort jag började på utbildningen kände jag att det var rätt för mig. Vi läste teori och var lärlingar på olika ställen där undersköterskor jobbar. När jag kom till äldreomsorgen kände jag ”här ska jag vara”.
Lisa blev imponerad av dem som jobbade i äldreomsorgen.
– De var som superhjältar och jag tänkte att synen på dem och deras yrke var negativ. Jag såg människor med stort tålamod, empatisk förmåga och ett genuint intresse för att hjälpa äldre medmänniskor. De såg människorna bakom sjukdomarna och visade stor respekt varje dag.
Redan då som 16-åring visste Lisa att hon ville finnas bland de gamla, göra det lilla extra för dem och förgylla deras sista tid i livet. Och nu vet hon att hon vill stanna i undersköterskeyrket. Hon jobbar treskift – dag, kväll och natt – i Bergvikens vård- och omsorgsboende sedan det öppnades hösten 2013.
– Jag har blivit uppmanad att studera vidare, till exempel till sjuksköterska. Det är av personer som tycker att jag borde sikta på bland annat högre lön, men jag vill ha närkontakt med människorna hela tiden på ett annat plan. Sjuksköterskorna gör ett fantastiskt jobb, men det är nog inget för mig. Att jobba nattpass är väldigt intressant. Det som händer på natten förklarar mycket av det som händer på dagen och vice versa. Jag får hela bilden av de gamlas liv och det gör att jag förstår mer och blir bättre i yrket.
Hon har stortrivts i det nya boendet på Bergviken från första stund, med ”kunderna”, som de boende här kallas, med arbetskamraterna, ledningen och de fräscha och ändamålsenliga lokalerna – med bland annat spa, vinterträdgård, bibliotek och målarrum.
– Alla anställda brinner för jobbet och vi får förutsättningar att göra det riktigt bra. Vid sidan om allt det praktiska som måste göras har vi alltid tid att sitta ner och prata, dricka en kopp kaffe och hålla en hand om det behövs.
Här finns 72 boende fördelade på åtta avdelningar. Personalen består av 85 undersköterskor.
– Vi är tre personer per avdelning på morgnarna och två eller tre per avdelning på kvällarna. På nätterna är vi fem eller sex i hela huset. Om man behöver mer hjälp kan man ringa de extra resurserna i huset, det vill säga anställda som inte är placerade på någon avdelning utan i hela huset.
Vi får följa Lisa till Siv Hedqvist, 77, en av de boende på hennes avdelning som heter 5 C Ljuset. Hon flyttade hit sedan hon drabbats av ett benbrott som aldrig ville läka och tvingades amputera ena benet. Hon har stortrivts sedan första dagen.
– Min dotter och hennes pojkvän gjorde i ordning lägenheten och jag kände mig hemma här på en gång. Personalen är jättefin och finns för oss hela tiden. Ibland står de fyra på rad och vill hjälpa mig i säng. Jag trivs med dem och de trivs med att komma in här hos mig. Det är väldigt tacksamt.
Också Sivs dotter med familj tycker om att besöka henne.
– Jag har tre barnbarn. Ett av dem ville en dag se ”stumpen” som är kvar av det opererade benet, säger hon.
Lisa och Siv berättar om ett brett programutbud i boendet. Efter att vi från NSD tackat för oss ska de båda på en sångstund med en pensionärskör. Ibland arrangeras ett eget ”Lets dance” som innebär att det kommer två personer och sjunger och dansar med de boende, förutom personalen som också gör det. Bingo, tipsrundor, bowling och frågesporter är andra återkommande arrangemang.
Nu hägrar utevistelse på de fina balkonger som hör till varje våningsplan och den stora uteplatsen på baksidan med en led för skogspromenader.
– Under fjolårets fantastiska sommar var vi ute jättemycket, säger Lisa.
Siv minns också de ”solpojkar” och ”solflickor” som tog ut henne på promenad. Hon ser fram emot att de återkommer i år.
– I fjol fick jag gå på ett par promenader, säger hon glatt.
Annars tycker Siv mycket om att se på tv.
– Den är ett otroligt sällskap. Jag tycker mycket om att se sport bland annat. Först vid elva på kvällen går jag i säng, säger hon och minns VM i fotboll i Brasilien i fjol.