Högtryck i skolköket

Tre nyckelpersoner ser till att 400 barn inte behöver gå hungriga. Hertsöskolans kök är ett väloljat maskineri som bara måste fungera, dag efter dag.

Modell större. Ivone Da Silva öppnar en konservburk, i skolköket är alla köksredskap en storlek större - se på veven till konservöppnaren.

Modell större. Ivone Da Silva öppnar en konservburk, i skolköket är alla köksredskap en storlek större - se på veven till konservöppnaren.

Foto: Petra Älvstrand / Frilans

Luleå2018-03-15 06:00

På matsedeln står oxjärpar, kokt potatis och brunsås och som alltid en varierad salladsbuffé. Klockan 10.40 kommer de första hungriga barnen för att äta, då har kökspersonalen varit igång sedan klockan sju på morgonen.

I Hertsöskolans kök arbetar tre personer på heltid, kocken Jessica Larsson och måltidsbiträdena Maria Tjäder och Ivone Da Silva, som är inne som vikarie.

– Jag jobbar till 90 procent på förskolor, säger Ivone Da Silva som började vikariera som timanställd för tre år sedan.

Arbetet i köket förutsätter att alla vet vad som ska göras, Ivone Da Silva håller på att plocka undan i renseriet där sallader och grönsaker tillreds.

– Det är inte lätt att få vikarier, den här veckan har vi haft tur, säger Maria Tjäder.

– Jag upplever att det har blivit svårare att få vikarier sedan vi tog över förskolan, vi har blivit en större organisation, fortsätter Maria Tjäder.

Från januari 2017 tillhör förskolornas kökspersonal skolornas måltidsservice. Kravet för att få jobba i köken är relevant utbildning eller likvärdig erfarenhet.

Men när det inte går att få tag på vikarier för sjuk personal kan eleverna få äta på papptallrikar, för att det ska bli mindre disk för personalen att ta hand om. Varm mat kan också skickas från produktionsköken på Tuna- eller Örnässkolan till andra skolor, för att kökspersonalen ska hinna med och inte behöva laga all mat.

– Det händer att jag flyttar folk, för att jämna ut bördan, säger Maria Johansson, enhetschef för Hertsön och Notviken.

Inne i dietrummet håller Maria Tjäder på att tillaga en vegetarisk sås, morotsbiffarna är redan upplagda i kantinerna. Här lagas all specialkost till barn som inte tål gluten, laktos eller är allergiska mot olika livsmedel. Antalet portioner specialkost varierar, beroende på vad som serveras som huvudrätt.

– Ibland kan det vara 50 som ska ha specialkost, säger Maria Tjäder.

– Vi sitter alltid dagen innan och planerar maten, det gäller att tänka till, fortsätter Maria Tjäder och visar pärmen där allt står uppskrivet.

Arbetsinsatsen varierar för kökspersonalen, beroende på vilken maträtt som ska serveras. Pastagratänger innebär mest arbete. I dag kokas 35 kilo potatis i vattenånga i ena ugnen, i den andra ugnen steks 57 kilo oxjärpar i kantiner medan såsen puttrar i en stor gryta.

Förutom eleverna på Hertsöskolan äter även eleverna i årskurs tre från Svedjeskolan i skolrestaurangen. Elevernas lunchraster varierar, mest hektiskt är det på torsdagar, då nio klasser kommer och äter klockan 11.30. Då kan det bli köer och stressigt bland barnen. Eleverna får ta mat själva, meningen är att de ska lära sig att inte ta mer mat än vad de orkar äta upp, men visst förekommer det en del svinn.

– Det blir mer svinn när det är bra mat, de "äter med ögonen", säger Jessica Larsson.

Maria Tjäder har jobbat över tio år i köket på Hertsöskolan.

– När jag började här så kom det varm mat från Örnässkolan, det blev en stor förändring när vi skulle börja laga mat här. Det har hänt mycket till det bättre, säger Maria Tjäder.

Hon berättar att hon jobbat i storkök sedan hon var 18 år, hon började i köket på dåvarande Luleå lasarett.

– Det är ett fysiskt tungt jobb, det gäller att träna för att orka med jobbet. Jag kör styrketräning två gånger i veckan, säger Maria Tjäder.

Hon hoppas att hon orkar med jobbet till pensioneringen.

– Jag trivs ju, jag tycker att det är jätteroligt att träffa barnen, säger Maria Tjäder och tillägger att gemenskapen och sammanhållningen i köket är så bra.

Jessica Larsson har också jobbat länge inom måltidsverksamheten, även om hon inte jobbat mer än fyra år på Hertsöskolan. Hon stortrivs med jobbet.

– Alla fantastiska möten med barnen, det här jobbet är så flexibelt. Alla dagar är inte detsamma, det är ett väldigt varierande jobb, säger Jessica Larsson.

Hur ska du orka till pensionen?

– Det gäller att tänka på hur man arbetar, att använda hjälpmedel, nuförtiden har vi bra sådana. Vi har en timmes friskvård när jobbet tillåter. Och det gäller att ha bra skor, säger Jessica Larsson.

– Vi har ett fantastiskt samarbete med lärare och rektorer på skolan, vi har bra kommunikation, säger Maria Tjäder.

Vilka utmaningar ser du i jobbet?

– Det blir hela tiden förändringar, vi ska börja laga ett vegetariskt alternativ till alla elever, säger Maria Tjäder.

Skolmaten

Under ett år serveras 2 500 000 portioner lunch i Luleås skolor och förskolor, varav 115 000 portioner är specialkoster utifrån medicinska skäl. Utöver luncherna serveras 1 610 000 frukostar och mellanmål under ett år.

Det finns totalt 99 kök; 60 inom förskolan, 36 inom grundskolan och tre inom gymnasieskolan. Hälften av köken i förskolan är ensamkök, som bemannas av en person.

Cirka 180 personer arbetar i köken, av dem beräknas 33 gå i pension inom de närmaste fem åren. 86 procent av de tillsvidareanställda arbetar heltid.

Skolmaten kostar 12.430 kronor per år för ett barn i förskolan, 5 182 kronor i grundskolan och 3 332 kronor i gymnasieskolan. I kostnaden för förskolebarnen ingår lokalvård, för den personal som har kombitjänster.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!