Norrbottens-Kuriren har i ett flertal artiklar skildrat den heta diskussionen kring den nya kustnära järnvägens dragning in till Luleå.
I dag återstår två alternativ. Det västliga förutsätter en ny bro över Lule älv vid Gäddvik och passerar Storheden på vägen mot stadens centrum.
Det östra förslaget innebär att järnvägen dras förbi flygplatsen och via en ny bro från Hamnholmen till Svartön. Med i debatten finns också ett förslag att ersätta bron med en tunnel under vattnet.
Luleås kommunalråd Niklas Nordström ser gärna att Norrbotniabanan ska passerar stadens flygplats.
Det markområde som reserverats för kustjärnvägens östra sträckning ligger mellan bilvägen mot flygplatsen/Tjuvholmssundet och Lule älvs mynning.
Den skär rakt igenom ett statligt naturreservat som inrättades 1972.
– Det är ett gammalt så kallat naturvårdsområde på cirka 600 hektar. När begreppet naturvårdsområde togs bort omvandlades sådana områden per automatik till statliga naturreservat. Tyvärr handlar om ett gammalt beslut som har ganska svaga föreskrifter. Därför har många naturvärden, trots skyddet, redan hunnit förstöras, förklarar kommunekologen Örjan Spansk.
Sedan ett par år tillbaka har Länsstyrelsen och Luleå kommun samarbetat för att skapa ett kommunalt naturreservat. Förhandlingar pågår med privata markägare.
Det tilltänkta naturreservatet sträcker sig över en yta på cirka 350 hektar från Höträsket förbi Snasahögarna mot Hamnholmen (se karta).
Området rymmer bland annat en populär badstrand och är ett rekreationsområde med motionsspår och vandringsstigar.
– Vi vill försöka se till helheten och göra en nyrevision. I dag vet vi betydligt mer om områdets naturvärden. Vi vill att skyddet ska upphävas på vissa delar av det nuvarande statliga reservatet och att vi utvidgar med en ny del som bland annat löper ut mot Lulvikens badplats, förklarar Örjan Spansk.
Per-Anders Jonsson, chef på Länsstyrelsen naturskyddsenhet, anser att området rymmer stora naturvärden. Där finns bland annat en gammal tallskog med sällsynt markflora.
– Kallaxheden erbjuder en värdefull natur. Många Lulebor är kanske lite hemmablinda och tänker inte på att de på väg till flygplatsen passerar en gammelskog med träd som är över 300 år. Det är lite häftigt att det finns så vacker natur så pass nära stadsbebyggelse, säger Per-Anders Jonsson.
Arbetet med naturreservatet fortskrider trots debatten kring Norrbotniabanan vars östliga alternativ är tänkt att passera igenom den ömtåliga naturen längs Lulviksvägen för att sedan vika av söderut.
– Vi kan inte vänta på att järnvägen ska bli byggd. Det kan ta åtskilliga år innan den blir verklighet, Därför finns det redan nu ett kommunalt inriktningsbeslut som innebär att naturskyddet kan komma att upphävas i vissa delar för att ge plats till ett eventuellt bygge av Norrbotniabanan, understryker Örjan Spansk.
Finns det någon risk att Snasahögarna kan förstöras under tågbanebygget?
– Det är svårt att säga. Det har visserligen reserverats en ganska bred korridor för Norrbotniabanan, men på vissa ställen, till exempel vid Lulvikens badplats, är markremsan bara 200-300 meter bred. Det finns förstås en risk att Snasahögarna kan påverkas, men det är det ingen som vet med säkerhet i dag.
Vilket alternativ föredrar du?
– Norrbotniabanan kommer att orsaka skador i känslig natur oavsett var den kommer att dras. Det är förstås olyckligt, säger Örjan Spansk avslutningsvis.