Johan Söderling står i blåsten precis där dramat inträffade och berättar om de mardrömslika minuterna strax före klockan 02.00 natten mot söndagen.
LÄS MER: Man drogs upp ur vattnet
Han hade varit med vänner på lokal men kände vid ettsnåret att han ville bege sig tillbaka till isbrytaren Frej.
– Mina kompisar ville dock stanna. Tänk om jag också hade bestämt mig för det. Eller om jag inte hade gått och tagit en hamburgare på vägen hem. Då hade mannen inte klarat sig.
När Söderling närmade sig isbrytarna som ligger på rad hörde han ett ljud i mörkret.
– Det var inget skrik. Snarare ett jämmer. Då får jag syn på nåt. "Fan, det ligger ju nån där i vattnet".
En äldre man måste helt enkelt ha missat i mörkret att kajen tog slut där och åkt rakt ner i vattnet, som är tvärdjupt direkt.
– Ja, han nådde inte botten och var i dålig form. Hans krafter var helt slut och han låg och höll sig i pinnen där nere.
Överstestyrman Söderling skrek åt mannen:
– Jag är här nu, du ska få hjälp nu!
Sedan slog han 112 på mobilen.
– Jag tror jag hann säga var jag var nånstans och att det låg en man i vatten. Sedan slängde jag mobilen med högtalaren på och försökte gå ner till mannen.
Efter det var det ett drama. Johan Söderling fick precis tag på mannen och var vid flera tillfällen själv nära att falla i vattnet.
– Först försökte jag dra upp honom själv. Men det var helt omöjligt. Han sluddrade och orkade ingenting. Det verkade som att han hade legat i vattnet ett tag. Jag stod med vatten upp till knäna och höll på trilla i själv.
Han tog då beslutet att inte själv försöka få upp honom, utan att bara hålla honom vid liv.
– Han höll i min arm och sa flera gånger "Det går inte, det går inte". Men jag försökte lugna honom, sa att ambulansen snart var på plats. Där hade jag nog nytta av all vår utbildning. Jag behöll lugnet och visste att mannen inte skulle frysa ihjäl på de få minuterna.
Vad hade hänt om du kommit 20 minuter senare?
– Då hade mannen aldrig klarat sig.
Dramat var dock inte slut när ambulansen kom. Den körde nämligen för långt.
– Jag såg blåljusen passera oss och skrek mot telefonen att de måste backa. Då stannade ambulansen och backade till oss. Två personer kom ut med sina överlevnadsgrejer och kunde rädda honom.
Söderling berättar att han gav precis allt han hade för att hålla den äldre mannen vid liv.
– Ambulanskillarna släpade ju upp mig också och jag låg på marken som en sköldpadda. Jag kunde inte röra någonting. Jag var helt slut. Det fanns ingenting kvar.
Söderling berättar att han inte sov mycket under natten. Adrenalinet pumpade i kroppen och tankarna snurrade i huvudet vilken otrolig tur det var att han kom gående på den ödsliga platsen just där och då.
Han har fått höra att mannen i vattnet klarat sig och skulle gärna träffa honom igen.
– Om inte annat för att höra hur han hamnade i vattnet. Men det är ingen bra kant det här, i mörkret är det svårt att se att vattnet plötsligt kommer.