LULEÅ Det är mycket som hinner hända under 400 år. Inför Luleå stads jubileum uppmärksammar vi fyra platser som genom decennier bytt både skepnad och form.
Stadsparken anlades efter den stora stadsbranden 1887, men på den tiden var den gröna ytan avsevärt mindre än vad den är i dag. I kvarteret fanns nämligen hus som räddades undan branden.
En av byggnaderna var rådhuset, byggt på 1860-talet, som mirakulöst undkom att bli lågornas rov. Huset tillhörde Luleås viktigaste byggnader eftersom den inrymde stadens förvaltning.
När huset blev för litet för ändamålet byggdes det om till ett bibliotek. Rådhuset låg mitt emot det nuvarande stadshuset som invigdes nyårsafton 1958.
Ända in på 1960-talet fanns det fler byggnader i det som vi i dag betraktar som parkområde. Här fanns busstation, café och Caltex bensinmack.
Rådhuset/biblioteket förstördes i en brand i augusti 1965. Det var självaste bibliotekschefen Stig Kågerman som agerade pyroman under brandkårens överseende. Brandmännen tog tillfället i akt att öva släckningsarbete.
– Äntligen har jag lyckats få det här huset varmt, kommenterade bibliotekschefen sin insats i Norrbottens-Kuriren.
Länge var den öppna ytan formad likt en vinkel kring byggnaderna i kvarteret, men under årens lopp har det som tidigare kallades Rådhustorget blivit till en del av Stadsparken.
1955 donerade konsul Atle Burman 10 000 kronor till Luleå stad. Pengarna skulle användas till att göra Rådhustorget till en park. Donationen överlämnades med ett villkor att den skulle kallas "Burmanska parken". Det gick dock inte Luleå stad med på utan återbetalade pengarna till dödsboet.
Konsuln fick nöja sig med att fontänen i parkens mitt än i dag benämns Burmanska brunnen.
Det har gått 40 år sedan Stadsparken genomgick förra upprustningen. Till våren avslutas den med att bland annat bergskörsbärsträd planteras mittemot Stadshotellet med förhoppningen ska Luleåborna ska få uppleva en liknande färgexplosion som stockholmarna gör varje vår i Kungsträdgården.
– Vi har slagit vakt om den klassiska strukturen med gångar som löper i ett korsmönster. Tomtens stuga, den gamla Cembratallen och lekparken står kvar. Däremot har vi flyttat Gustaf II Adolfs byst till dess ursprungliga placering mittemot stadshotellet. Där stod bysten vid Luleås 300 års-jubileum. Nu är den tillbaka, säger landskapsarkitekt Viktor Wäppling.
I de ursprungliga planerna ingick en kafébyggnad i parkens nordöstra hörn, men i besparingsiver ströks förslaget.