Het potatis gav kalla fötter
Den heta potatisen gav Hushållningssällskapet i Norrbotten kalla fötter. Man har beslutat att inte odla den genmodifierade potatissorten Amflora på Hushållningssällskapets gård i Norra Sunderbyn.- Vi har lyssnat på medlemmarna, säger Jan-Olof Puranen, Hushållningssällskapets vd.
Kristofer Vamling, vd i Plant Science Sweden, fick på torsdagen beskedet att det inte blir någon odling av Amflora i Hushållningssällskapets regi. "Vi har kontakter med andra odlare så visst kommer Amflora att odlas i Norrbotten. Totalt på cirka 30 hektar", säger han. FOTO: Jonas Lindsköld
Foto: Jonas Lindsköld
Fältförsök
Skåne-företaget Plant Science Sweden, ägt av multinationella BASF, fick den 2 mars i år fick EU-kommissionens tillstånd att odla den omstridda GMO-potatisen (GMO står för genetiskt modifierad organism) kommersiellt i Sverige. Amflora har tidigare odlats i fältförsök, bland annat på Hushållningssällskapets försöksgård i Norra Sunderbyn, utanför Luleå. Plant Science Sweden har inga egna odlingsarealer utan kontrakterar odlare. Enligt Plant Science Sweden skulle Amflora odlas i Luleå- och Haparandatrakten - bland annat på två hektar vid den odlingsgård i Norra Sunderbyn som Hushållningssällskapet tog över i våras.
Men på torsdagen meddelade Hushållningssällskapets vd, Jan-Olof Puranen, att det inte kommer att bli någon odling av GMO-potatisen på Hushållningssällskapets gård i år.
- Vi har lyssnat på medlemmarna. Det har visat sig att det finns ett mycket stort behov av att diskutera frågor om genteknik i allmänhet och GMO potatis i synnerhet och det har vi tagit till oss, säger han.
Jan-Olof Puranen menar att diskussionerna om GMO är förenklad.
Bota dödliga sjukdomar
- Det är inte svart eller vitt. Genom gentekniken kan man minska svälten i världen och bota dödliga sjukdomar. Visst finns det risker - men också oerhörda möjligheter. Det behövs mer kunskap på det här området, säger han.
Därför kommer Hushållningssällskapet under hösten att tillsammans med miljöorganisationer, myndigheter, företagare, medlemmar och andra anordna ett seminarium. Vid seminariet ska dagsläget inom genteknik vad gäller livsmedel och odling av grödor diskuteras.
Från bland andra miljöorganisationen Greenpeace hälsas Hushållningssällskapets beslut med tillfredsställelse.
- Vi vill gratulera Hushållningssällskapet till ett mycket klokt beslut och ett viktigt steg på vägen att göra Sverige till ett GMO-fritt land. Vi ser nu fram emot att höra goda nyheter från andra som planerar att odla GMO-potatisen, säger Akiko Frid, talesperson för Greenpeace i GMO-frågor.
Besviken
- Det är lite naivt att tro att vi är GMO-fria. Sverige importerar 50 procent av allt kött som konsumeras. Utomlands används GMO-soja som nötfoder. Man kan inte stoppa utvecklingen. GMO finns redan här, säger Jan-Olof Puranen.
Kristofer Vamling, vd i Plant Science Sweden, säger att han är besviken över att det inte blir någon odling av Amflora i Hushållningssällskapets regi.
- Det finns ju ett stort kunnande där. Men det var en relativt liten areal det handlade om, två hektar. Vi har kontakter med andra odlare så visst kommer Amflora att odlas i Norrbotten. Totalt på cirka 30 hektar, säger han.
FAKTA
Amflora
➤ Vanlig potatis innehåller två sorters stärkelse, amylopektin och amylos, medan Amflora, framodlad på 1990-talet i Svalöv, endast innehåller en sort, amylopektin. Detta har åstadkommits genom att den gen i potatisen som producerar amylos har "stängts av". I industriella processer kan detta göras på kemisk väg. Men detta är en dyr process som kräver kemikalier, vatten och energi.
➤ I Amflora har en antibiotikaresistensgen har använts vid förädlingen, som så kallad selektionsmarkör. Beslutet att tillåta kommersiell odling av Amflora har kritiserats både av vissa politiker och från miljörörelsen. De har uttryckt oro för att den antibiotikaresistenta genen ska spridas i naturen och hamna i sjukdomsalstrande bakterier.
➤ De europeiska myndigheterna som konsulterats i processen för att godkänna den genmanipulerade potatisen inom EU har dock gjort bedömningen att Amflora inte är farligare för miljö och hälsa än vanlig potatis.
➤ Amflorapotatisen ska inte användas som livsmedel utan inom industrin. Bland annat vid papperstillverkning där amylopektin ger papper av bättre kvalitet. Amylopektinet i Amflora kan också användas i klister och blandas i sprutbetong för att få bättre vidhäftningsförmåga och jämnare konsistens.
➤ Vanlig potatis innehåller två sorters stärkelse, amylopektin och amylos, medan Amflora, framodlad på 1990-talet i Svalöv, endast innehåller en sort, amylopektin. Detta har åstadkommits genom att den gen i potatisen som producerar amylos har "stängts av". I industriella processer kan detta göras på kemisk väg. Men detta är en dyr process som kräver kemikalier, vatten och energi.
➤ I Amflora har en antibiotikaresistensgen har använts vid förädlingen, som så kallad selektionsmarkör. Beslutet att tillåta kommersiell odling av Amflora har kritiserats både av vissa politiker och från miljörörelsen. De har uttryckt oro för att den antibiotikaresistenta genen ska spridas i naturen och hamna i sjukdomsalstrande bakterier.
➤ De europeiska myndigheterna som konsulterats i processen för att godkänna den genmanipulerade potatisen inom EU har dock gjort bedömningen att Amflora inte är farligare för miljö och hälsa än vanlig potatis.
➤ Amflorapotatisen ska inte användas som livsmedel utan inom industrin. Bland annat vid papperstillverkning där amylopektin ger papper av bättre kvalitet. Amylopektinet i Amflora kan också användas i klister och blandas i sprutbetong för att få bättre vidhäftningsförmåga och jämnare konsistens.
Så jobbar vi med nyheter