Ulrica Vedin har arbetat som diakon sedan 2003. Innan dess jobbade hon som socionom och socialpedagog inom bland annat Kriminalvården.
Att besöka ensamma människor är en av hennes uppgifter.
- Självvald ensamhet kan vara underbar men påtvingad ensamhet är ett gissel. Alla kan känna sig ensamma till och från, i olika faser av livet och under olika omständigheter.
Många ensamma som Ulrica Vedin möter är människor som lämnat arbetslivet och arbetskamraterna och gått ut i tomhet.
- Det finns många som inte har något umgänge utanför arbetet och när det skedet tar slut blir de mycket ensamma. Det kanske finns gamla föräldrar, men de kan vara sjuka eller så har det kanske inte funnits någon kontakt. Vänner kan ha flyttat eller dött.
Anledningarna till ensamhet är olika från person till person.
- Människor har olika stora nätverk. En del har bekanta men inga som står dem nära.
Utanför från unga år
Långtidssjukskrivna är en annan hårt drabbad grupp som Ulrica Vedin möter, människor som varit aktiva i arbetslivet och haft ett socialt liv där. Utan jobbet blir mångas liv inaktivt och fyllt av ensamhet. Själva sjukdomen kan innebära smärta och andra följder som begränsar.
Många människor har varit ensamma och känt utanförskap från unga år.
Ulrica Vedin har varit sjuk i lunginflammation en period innan vi från NSD träffar henne och många människor som hon brukar besöka har känt desperation när inte hon kunnat komma på besök.
- Jag inser verkligen att besöken har stor betydelse, säger hon.
Ingen barmhärtighet
Hon tar upp samhällets alla regler som något som ytterligare förmörkar många ensamma människors liv. Det kan handla om utförsäkring och uteblivet stöd från det sociala.
- Det finns ingen barmhärtighet för människor som inte orkar leva upp till alla regler.
Det är bland annat där Ulrica Vedin och hennes kollegor kommer in. Vi får följa henne till en man som lever i stor ensamhet. Påsken står för dörren och Ulrica har med sig påsar med lagad mat och bröd. Mannen kommer inte att behöva vara utan mat under långhelgen. Men han kommer inte att ha någon att dela sina måltider med.
De känner tacksamhet och glädje
Vi får också följa Ulrica till en kvinna som har arbetat i kyrkans besökstjänst. Hon har med andra ord tillhört de ideella krafter som hjälper diakonerna att lindra människors ensamhet.
Kvinnan berättar om tillfredsställelsen
i att kunna göra något för andra och om glädjen och tacksamheten hos dem som hon besökt. Hon har bland annat gått till ensamma grannar, ibland med något hembakt eller hemlagad mat med sig.
- En gång hade jag med mig stekt strömming till en kvinna. Hon tyckte inte om strömming men en läkare som gjorde hembesök hos henne åt med glädje upp fisken, säger hon.
Ideella krafter bidrar
Ulrica Vedin vill lyfta fram alla ideella krafter. Utan dessa skulle ensamheten bland människor vara ännu mycket större än vad den är idag. Hon önskar att vi alla skulle bry oss lite mer om våra medmänniskor.
- Det är inte farligt att byta några ord med en annan människa och det kan vara väldigt givande att bjuda in någon utanför familjegemenskapen till kaffet eller korvgrillningen, säger Ulrica Vedin.
Inte minst under storhelger som till exempel påsken när familjer och släkt samlas känns ensamheten stor hos den som inte har någon att umgås med.
Fantastiska människor
Kyrkan arrangerar möten för utsatta människor. På Björkskatan, där Ulrica Vedin har sin bas, ordnas till exempel möten för långtidssjukskrivna en gång varannan vecka.
- I dag måste man vara väldigt frisk för att orka vara sjuk. De som kommer till mötena är fantastiska människor som kämpar hårt. Mötena får dem att inse att de inte är ensamma om att ha blivit illa behandlade utan att det är ett större problem. Det hjälper dem, säger hon.
Men det finns många människor för vilka det är jättejobbigt att vara i grupp, av fysiska och psykiska anledningar. Det är framför allt de som behöver besök
i hemmet.
- Vi hinner besöka människor högst en gång varannan vecka. En del borde få besök oftare. De ringer och ber om hjälp men vi hinner inte åka ut till dem.
Ett problem i sammanhanget är att många går ur Svenska kyrkan idag. Det innebär mindre intäkter och därmed mindre resurser till aktiviteter som till exempel hembesök.
Köket var inte godkänt
På Björkskatan ordnades tidigare också billiga luncher men på grund av att köket i kyrkans lokaler inte är ett godkänt tillagningskök har man tvingats sluta med dessa. Några pengar till ett nytt kök finns inte.
- För många av dem som kom till luncherna var det enda gången de pratade med andra människor, säger Ulrica Vedin.