Kanske minns ni flygplatsscenerna i sötsliskiga julfilmen "Love, actually" (2003), med Hugh Grant & co? Stämningen på Luleå airport under fredag eftermiddag var måhända inte fullt lika romantisk – men ändå fin. Ankomsthallen fylldes av kära återseenden vid 16.30-tiden, när tre Stockholmsflyg anlände samtidigt.
– Första julen i Luleå! Det svenska julbordet blir spännande, sa norrmännen Karin Olsen, 65 år, och Atle Midtgård, 66 år, som kom hela vägen från Sarpsborg, tio mil söder om Oslo, för att hälsa på dottern Ida som har träffat kärleken i norr.
Vad kommer ni sakna mest från det norska julbordet?– Kroppskakorna. Även det vi kallar för "pinnekött" i Norge – rökt, torkat fårkött som man doppar i öl, säger Atle Midgård.
Malmöbon Ewa Holmberg, 30 år, ursprungligen från Svensbyn utanför Piteå, hämtades upp av lillebror Anders Holmberg, 20 år.
– Jag ser jag fram emot att träffa familjen och vännerna, men så klart också att få fira en vit jul. Jag är väldigt hemmakär och traditioner är viktiga. Jag hade inte kunnat tänka mig något annat än att vara hemma med familjen över julen.
När flyttar du hem igen?– Tanken har funnits där. Tempot är lugnare, man är närmare naturen. Det som talar emot är jobbmöjligheterna, säger Ewa Holmberg som är utbildad civilingenjör.
Pojkvännen Oscar Pressfeldt, 32 år, från Halmstad, hoppades på skoteråkning.
– Härligt med snö och skoter! I Halmstad ska det regna tio dagar i streck nu. En gång hade vi precis samma väder till jul som på midsommar – 12 plusgrader, regn och blåst, säger Oscar.
Anna-Karin Grännevall, 39 år, har bott åtta år i Stockholm men växte upp i Bälinge, och det var ingen tvekan om vad hon såg fram emot mest i jul.
– Snön! Jag har längtat efter en vit jul, eftersom det ska bli grönt i Stockholm i helgen. Sen maten och service hemma hos mamma och pappa, förstås.