Häxbränning i Kulturens hus-rondellen

Natten mot tisdagen brände någon upp påskhäxan i Kulturens hus-rondellen i Luleå. Nu finns bara skelettet kvar.- Trist! Den skulle glädja Luleåborna, säger parkmästare Lennart Berg.

Hon blev bränd på bål men vägrade tappa ansiktet. Inte heller händerna, fötterna, kvasten eller kaffepannen rådde elden på. Hon är beredd att slå tillbaka. Man ska akta sig för att angripa häxor. FOTO: Kurt Engström

Hon blev bränd på bål men vägrade tappa ansiktet. Inte heller händerna, fötterna, kvasten eller kaffepannen rådde elden på. Hon är beredd att slå tillbaka. Man ska akta sig för att angripa häxor. FOTO: Kurt Engström

Foto: Kurt Engström

LULEÅ2009-04-15 06:00
Påskhäxan med kvast och kaffepanna var tillverkad av parkavdelningens Hans Englund som också är den som gör de vida berömda isskulpturerna i stadsparken.
Häxan har tidigare huserat i stadsparken och på Nytorget på Storgatan. Det var andra året den fanns i Kulturens hus-rondellen.
- Folk har uppskattat den. Det är hopplöst om den ska bli som bocken i Gävle som bränns upp varje år. Samtidigt kan vi inte ge oss för sabbet. Då skulle vi få lägga ner all verksamhet, säger Lennart Berg.
Parkavdelningen har personalmöte på torsdag och ska då diskutera häxan och hennes framtid.
- Det är några dagars jobb att restaurera häxan om vi väljer att göra det, säger Lennart Berg.
Fakta
Häxa
En häxa är en person som tros ha övernaturliga, magiska krafter. I västvärlden var en häxa i folktron en trollkunnig kvinna som enligt kyrkan hade försvurit sig till Satan. Enligt folktron kunde en häxa få kor att sina, ge missväxt, kasta besvärjelser, förvandlas till djur och bota. Under vissa perioder såg samhället/kyrkan häxor som ett hot. I dessa tidsperioder förföljdes häxor, så kallad häxjakt. Det kunde även handla om så kallade kloka gummor. En klok gumma kunde hjälpa och bota de sjuka. Kvinnor som valde att leva kvar i den naturnära traditionen och inte ansåg sig behöva den auktoritära kyrkan stämplades, förföljdes och dödades.
I Sverige brändes cirka 300 häxor 1668-1676. De mest berömda svenska "häxorna" var Märet Jonsdotter, systrarna Anna och Britta Zippel och Kapten Elin. Häxorna halshöggs innan de brändes, förutom Malin Matsdotter som brändes levande år 1676.
I dag finns många kvinnor som kallar sig häxor. Dessa människor ägnar sig åt olika former av pseudovetenskap och andlighet. Exempel är månmagi, blodsmagi, spådomar, andekontakt och örtmagi.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om