Hatet på nätet
När SVT:s Uppdrag granskning uppmärksammade hyllningar av en våldtäktsdömd pojke i Bjästa var internet ett av de forum där påhopp mot den utsatta flickan ägde rum. Nu vill barnombudsmannen träffa Luleå kommun för en dialog om kränkningar i skolan.
Det är fler tjejer än killar som kränker andra på internet, enligt anmälningarna till skolinspektionen. Camilla Lundström, Rebecka Olofsson, Louise Andersson och Sanna Ejderlöv tycker att skämt ibland kan gå för långt på nätet.
Foto: Åsa Junkka
Problem
- Vi har tittat på det geografiska läget och kommunens storlek när vi valt ut kommunerna, men vi tycker också att Luleå har problem med arbetet mot kränkningar i skolan, säger Lars Arrhenius, barn- och elevombud.
Kränkningar kan se ut på olika sätt, från ett fysiskt våld till glåpord och mobbning. Med den nya teknikens intåg i skolan och på fritiden har kränkningarna spridit sig ut på internet. Ett exempel på det är händelsen i Bjästa, där en våldtäktsdömd pojke blev hedrad och den utsatta flickan kränkt på sociala forum och på hemsidor.
Kvar för alltid
Lars Arrhenius säger att en elev som utsätts för en kränkning på internet kan tycka att det är extra jobbigt på grund av den stora spridningen och att kränkningen finns kvar för alltid. Till skillnad från ord som yttras i en skolkorridor.
Samtidigt är det lättare att få bevis när någon kränkts via ett meddelande till telefonen eller på sin mail.
- Vid verbala kränkningar står ofta ord mot ord, i de här fallen kan vi hitta vad som hänt i någons dator, säger han.
"Ett misslyckande"
Luleå kommuns skolchef, Sture Bryggman, håller inte med i den kritik som barnombudsmannen riktar mot kommunen. Men han säger att det finns fall där kommunen inte har lyckats.
- Vi gör regelbundna enkäter bland eleverna och 90-95 procent av dem trivs bra i skolan. Men vi har brustit i några fall, och alla de fallen är ett misslyckande, säger Bryggman.
De fall Bryggman varit inblandad i har handlat om elever som under lång tid utsatts för kränkningar och mobbning. Han är medveten om att kränkningarna letar sig ut på nätet, och har försökt uppmärksamma både lärare och föräldrar om det via temadagar och föreläsningar. Men ibland känner han sig uppgiven för att utvecklingen går så snabbt.
- Det vi känner till är omodernt när vi fått grepp om det, säger han.
Vuxnas närvaro
Barnombudsmannen vill att kommunerna ska veta vad lagen säger - och lära sig hur man bemöter kränkningarna när de sker.
- Vuxen närvaro saknas på skolgårdarna, men det saknas också i internetvärlden där ungdomar befinner sig. Jag hoppas att dialogen med de här kommunerna leder till att att de får klart för sig vilka skyldigheter de har, säger Lars Arrhenius.
Så jobbar vi med nyheter