Hatbrotten ökar mest i Norrbotten
LULEÅ. Hatbrotten i Sverige fortsätter att öka. Och den senaste statistiken visar att den största ökningen har skett i Norrbotten.
Polisstöd
Men Mikael Holmgren på RFSL Nord tror att det handlar mer om att allt fler vågar anmäla brott, än att de verkligen ökar.
- Hbt-personer har börjat känna stöd från polisen eftersom de har börjat utbilda sig i hbt-frågor, säger Mikael Holmgren.
Brottsförebyggande rådet redovisar varje år statistik över polisanmälningar med hatbrottsmotiv, vilket innefattar brott med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitistiska och homofobiska motiv. Under förra året anmäldes 3 500 hatbrott i Sverige, en ökning med åtta procent jämfört med året innan. I relation till folkmängden har den största ökningen anmälningar skett i Norrbotten. Där har antalet anmälningar ökat med 39 procent, vilket innebär en ökning från 31 till 43 anmälningar per 100 000 invånare.
- Jag tycker att det är bra att fler vågar anmäla. Man ska aldrig betrakta det som sitt eget fel.
- Vi inom hbt jobbar framför allt med tron om att motverka heteronormen. Man ska inte titta så mycket i perspektivet man eller kvinna hela tiden, utan utgå från en neutral punkt. Affärerna har reklam som är väldigt mycket man eller kvinna, vilket gör att man känner sig utestängd. Vi blir alltid den där extra gruppen. De gör det onormalt att vara hbt, men det är det inte, säger Mikael Holmgren.
Olaga hot
Bland hatbrotten handlar de vanligaste brotten om olaga hot och ofredande. Dessa utgjorde 35 procent av hatbrotten, medan våldsbrotten utgjorde en femtedel. Hatbrotten sker oftast i människornas vardag och majoriteten av de som utsätts är män (70 procent).
Fakta Hatbrott
De hatbrott som finns med i kartläggningen är bedömda efter vissa regler. För att brotten ska kallas hatbrott krävs det att gärningspersonen tillhör en majoritetsgrupp och offret en minoritet. Brotten ska vara motiverade av gärningspersonens negativa inställning till utländsk bakgrund (hudfärg, nationalitet, etnisk bakgrund), religiös tro (muslimsk eller judisk) eller sexuell läggning (i denna kartläggning homosexualitet).
Det som avgör om det är ett hatbrott är motivet, inte handlingen. Motivet bedöms utifrån de uppgifter som brottsoffret lämnat till polisen i sin gärningsbeskrivning.
De hatbrott som finns med i kartläggningen är bedömda efter vissa regler. För att brotten ska kallas hatbrott krävs det att gärningspersonen tillhör en majoritetsgrupp och offret en minoritet. Brotten ska vara motiverade av gärningspersonens negativa inställning till utländsk bakgrund (hudfärg, nationalitet, etnisk bakgrund), religiös tro (muslimsk eller judisk) eller sexuell läggning (i denna kartläggning homosexualitet).
Det som avgör om det är ett hatbrott är motivet, inte handlingen. Motivet bedöms utifrån de uppgifter som brottsoffret lämnat till polisen i sin gärningsbeskrivning.
Så jobbar vi med nyheter