Här visar Olsson mästarklass igen

Den gamle mästaren slutade när han var på topp.Ett år senare gör Börje Olsson ett tillfälligt inhopp, och med både grädde och florsocker på nästippen slår han fast:- Det finns ingenting som slår en riktigt god semla!I dag lyfter vi på locket och avslöjar Luleås förre konditorikungs hemligheter.

Maja Gräddnos? Så här ska en semla ätas!

Maja Gräddnos? Så här ska en semla ätas!

Foto: Bengt-Åke Persson

LULEÅ2009-01-23 06:00
Det är nästan 50 år sedan Börje Olsson spritsade grädden på sin första semla på dåvarande Olssons konditori på Hermelinsgatan i Luleå.
- Jag började som springgrabb 1959 men det tog inte lång tid förrän jag fick sköta mer avancerade saker. Det var Halvard Olsson, en släkting till mig, som drev konditoriet och av honom har jag lärt mig allt.
1980 tog han över rörelsen och drev den under namnet Börje Olssons konditori fram till 2002, då det blev konkurs. Senare tog nuvarande ägaren Bo Enström över, och nu är det klassiska fiket högaktuellt i en storsatsning i Smedjan.
- Det blir nog ett lyft. Både för konditoriet och Smedjan, säger Börje.
Tog hem dubbeln
Vi träffar honom på Bergnäsets bageri, som numera drivs av Ulf Sundgren, ägare till Trend café.
- Uffe började jobba åt mig, och lärde sig nog en del under de åren. Och sen jobbade jag några år åt Uffe efter att jag blev av med rörelsen. Men nu kan jag titulera mig folkpensionär, säger han.
- Börje slutade på toppen. I fjol tog vi hem "dubbeln", vann både NSD:s och Kurirens semmeltest. Det måste väl vara som att vinna ligan och Champions league, ungefär, säger Ulf och skrattar.
Och succé blev det.
- På fettisdagen gjorde jag och Börje 7 100 semlor - och vi sålde allihop. Folk slet dem ur händerna på oss. Kön ringlade sig från Weges konditori ända upp till Olivers Inn.
Pensionär eller inte, nu är semmeltiden här igen och då börjar det vattnas i munnen på en gammal konditor.
- Jag ska erkänna att jag i tisdags tog skotern från mitt hus på Granön utanför Måttsund och åkte till närmaste butik, det vill säga Antnäs, och köpte semlor. Jag har också köpt både mandelmassa och grädde, och ska göra mig några egna semlor framöver, säger Börje.
Semlan har betytt mycket för honom under yrkeskarriären.
- För konditorierna kommer semmeltiden väldigt passande. Det är kärvt efter jul och folk håller i slantarna, men semlan lyser upp en annars mörk tid. Den handlar man även om det är lite skralt med pengar.
Ulf Sundgren nickar.
- Semlan håller uppe omsättningen. Jag överdriver inte om jag säger att den står för 25 procent av omsättningen under januari och februari i mitt café på Storheden.
Vad beror det på?
- Semlan har den unika egenskapen att man bjuder på den. Även om det blir ganska dyrt så vill man gärna bjuda. Och då går omsättningen upp.
Hur lång är säsongen?
- Från trettondagen fram till påsk ungefär.
Höjdpunkten är förstås fettisdagen, som tidigare var startskottet på semlans tid. Börje Olsson har följt förändringen på nära håll.
- På 50-talet var det bara fettisdagen som gällde. På 60-talet åt man semlor på tisdagar, men någon gång på 80-talet så förändrades det till hur det fungerar nu, alltså att semlan börjar säljas efter trettondagen.
Efter 50 år som konditor är semlan det bakverk som Börje Olsson håller allra högst.
- Det finns ingenting som slår en riktigt god semla. På andra plats kommer wienerbröd med grädde.
- Va? Sålde du såna? undrar Ulf.
- Nej, de gjorde jag bara åt mig själv!
Vi ber sedan om Börje Olssons bästa tips för en riktigt god semla.
- Jahadu, det är inte så lätt att börja...men att semlan är färsk är väldigt viktigt. Bullen ska vara fluffig, inte seg. Och inte för stor, så att folk ryggar tillbaka. Locket får inte heller vara för stort, så att halva semlan är borta när du ätit upp det.
- Sen är det det där med grädden också...att du sockrar den lite, säger Ulf.
- Ja, men det får inte bli för mycket socker. Det måste också vara balans mellan fyllningen och grädden, det är viktigt.
- Och så karde...eller ska vi berätta det, förresten?
- Vi sätter lite kardemumma i degen, den ger god smak. Sen ska man "skräpa" rejält med florsockret.
Mästartakterna sitter i
För bildernas skull testar vi att takterna sitter i hos den gamle mästaren.
Plåten med bullarna står färdig i ett rum längre in på Bergnäsets bageri. Med van hand skär Börje toppen av dem, slevar på semmelfyllningen, klämmer vant dit grädden, lägger på locket och pudrar med florsockret.
Sedan återstår bara en sak: smask!
Med munnen full, och med grädde och florsocker på nästippen säger Börje Olsson:
- Mmmm...alltså, Uffe, de här är jättegoda.
- Ja, det är ju ditt recept.
FAKTA Semla
Kär bulle har många namn: semla, fettisdagsbulle, fastlagsbulle, gräddburgare.
Romarna introducerade denna kulinariska uppfinning i Germanien, i tyska urkunder från medeltiden återfinns ordet semala. Semlan kom till Sverige under Gustav Vasas tid.
I Gustav Vasas bibel från 1541 kan man läsa om tackoffer i form av "bakade semlokakor blandade med olio". På 1700-talet uppstod regionala skillnader i ätvanorna.
I södra Sverige åts semlorna på fastlagsmåndagen (bullamåndag), medan de i övriga landet åts på fastlagstisdagen (fettisdagsbullar).

Under namnet hetvägg
introducerades bullarna med kilform, för att få rum på botten av en kastrull, där de mandelfyllda bakverken före servering kokades i mjölk. Under 1800-talet började man äta dem utan föregående kokning, men med mjölk, socker och kanel.
Det var först vid sekelskiftet som den moderna semlan med vispgrädde under locket lanserades av yrkesbagare och konditorer.

Semlan hör intimt ihop
med fastan. Fastlagen föregick den 40 dagar långa fastan och bestod av fastlagssöndagen, bullamåndagen och fettisdagen.
Man samlade på sig fett genom att käka semlor inför fasteperioden. I år infaller den riktiga fettisdagen den 24 februari. Enligt Svenska bageriförbundet sätter den genomsnittlige svensken i sig fyra - fem semlor per säsong.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om