Det är ännu oklart vad som orsakade att två män dog intill en stulen skoter i Gammelstadsviken i april.
I april hittade en skidåkare två personer, en man i 40-årsåldern och en man i 30-årsåldern, liggande på marken intill en skoter som fastnat med skidorna mot ett träd. Båda männen var döda och skotern visade sig ha stulits i närheten av platsen utanför Luleå. Polisen kunde tämligen omgående konstatera att inget brott legat bakom dödsfallen, men det är ännu oklart vad som orsakat männens död.
För tre veckor sedan hittades två systrar i 50-årsåldern döda i en lägenhet i Luleå och även i det fallet misstänker polisen inget brott. Men omständigheterna är lika oklara.
De två systrarna tros ha legat döda i bostaden en längre tid, men än finns inget svar om vad som orsakade dödsfallen.
I båda fallen har kropparna undersökts på Rättsmedicin i Umeå och identifierats av rättsläkare. Men vad personerna avlidit av är höjt i dunkel och ärendet nu ligger hos rättskemi i Linköping. Fredrik Kugelberg, enhetschef på Rättsmedicinalverkets avdelning för rättsgenetik och rättskemi, kan inte prata om de specifika fallen, men beskriver han vad hans roll som rättstoxiolog är och hur det går till när hans avdelning, bland annat, fastställer dödsorsak.
– Vårt uppdrag är att utföra analyser av alkohol, narkotika, läkemedel och gifter i biologiskt material som till exempel blod, urin och hår. Vi är Sveriges enda rättskemiska laboratorium, säger han.
Varje år görs ungefär 800 000 analyser på uppdrag av polisen, sjukvården och Kriminalvården. Uppdraget är att hjälpa exempelvis polis och åklagare att bringa klarhet när det finns oklarheter, som i de två fallen från Luleå.
Det första som händer när en avliden upptäcks är att kroppen skickas till rättsmedicin i Umeå. Där genomför rättsläkaren Anders Rietz och hans kollegor en obduktion. I det fall där oklarheter råder tar man sedan hjälp av Fredrik Kugelbergs avdelning i Linköping.
Det är rättsläkaren Anders Rietz i Umeå och hans kollegor som beslutar vad som ska skickas till rättskemi i Linköping.
I fall där dödsorsaken är oklar tar man vara på material från obduktionen, ofta blod, urin och glaskroppsvätska från ögonen, men även vävnadsprover från inre organ som hjärta, lungor, lever och njurar. Även från hjärnan.
Analysmaterialet skickas sedan till avdelningen för rättsgenetik och rättskemi i Linköping, där det undersöks efter bearbetning i laboratorium i mikroskop av rättsläkaren.
Rättsläkaren sammanställer slutligen resultatet från undersökningen av den döda kroppen och den rättskemiska undersökningen. Eventuella fynd vid den mikroskopiska undersökningen tas med i utlåtandet där rättsläkarens fynd presenteras och hens bedömning av dödsorsaken framgår.
Hundratals ämnen kan spåras och utvärderas på molekylär nivå. På Fredrik Kugelbergs enhet görs analyser i syfte att spåra och fastställa koncentrationen av alkohol, narkotika, läkemedel och dopingpreparat. När polisen tar blodprov på en bilist vid misstanke om rattfylleri är det den rättskemiska laboratorieenheten som gör analysen, även vid misstanke om narkotikabrott och dopingbrott.
Poliser i Norrbotten klagar ibland på att analyssvaren från rättsmedicin tar så lång tid. Fredrik Kugelberg håller inte med. Han säger att resultatet från den rättskemiska undersökningen i normala fall når ansvarig rättsläkare på landets sex rättsmedicinska enheter inom ett par veckor.
– Om det rör ett vanligt ärende. Sedan finns det ärenden som kräver mer tid där vi gör fördjupade rättskemiska analyser. Det kan innebära att vi behöver sätta upp en ny metod, vilket leder till en betydligt längre handläggningstid – upp till månader i vissa fall, säger han.