På fredagen var det invigning för LTU:s nya forskningsnav med namnet Mining and civil engineering lab. Där inryms Thysell-laboratoriet för avancerad betongforskning, som fått namn efter donatorn Sven Thysell vars fond bidragit med pengar till upprustningen. Bland annat har lokalerna fräschats upp och ny utrustning köpts in.
– Det gamla labbet var faktiskt rätt så nedgånget, säger Mats Emborg, professor i konstruktionsteknik vid LTU.
Labbet delas av forskare och doktorander på fyra områden, konstruktionsteknik, stålbyggnad, geoteknik samt gruv- och berganläggningsteknik. Tanken är att man ska samarbeta för att bli mer konkurrenskraftiga. För företag som exempelvis LKAB är det intressant med forskning om vad som händer i berget när man spränger på två kilometers djup. Trafikverket är intresserade av bättre betong och vägmaterial, men också mer hållbara brokonstruktioner.
De senaste tio åren har hållbarhet blivit allt viktigare, berättar Emborg. Inte bara ska grejerna hålla längre utan också vara mer miljövänliga och det handlar mycket om att minska koldioxidbelastningen. Sedan tidigare har betongen till den 7,8 kilometer långa Öresundsbron tagits fram vid LTU. Man hoppas nu få fram mer miljövänlig cement till jätteprojektet "Förbifart Stockholm", men än är den inte certifierad.
– Man blandar in flygaska direkt i processen vid cementtillverkning, det vill säga rester från kolkraftverken. I framtiden kommer man att blanda in andra material, som slagg från stålverksindustrin och då får man ner cementmängden. I det här fallet får man ner mängden med 20 procent, säger Mats Emborg.
Enbart en kubikmeter betong belastar miljön med runt 200 kilo koldioxid, berättar Emborg. En minskning med 15-20 procent betyder mycket vid ett bygge som förbifarten, där det kommer gå åt kanske en miljon kubikmeter.
– I framtiden kanske vi kan få ner det till hälften, säger han.
LTU har sedan 1994 forskat på betong som ger färre och mindre sprickor.
– Sedan dess har vi nog sparat 30 miljoner om året genom att undvika sprickor i anläggningskonstruktioner. Så investeringen i forskningen får en väldig utväxling, säger Mats Emborg, som har forskat om betong i runt 30 år.
Vid LTU jobbar även forskare med "självläkande betong". Doktoranden Magdalena Rajczakowska berättar att man på nanonivå studerar hur sprickor i cement kan lagas av sig själv, genom att mixa i material som finns lokalt.
– Cement har den egenskapen redan men genom att modifiera innehållet kan man förbättra effektiviteten, säger hon.