Det är Dagens Nyheter som gjort en granskning över hur segregationen i landets 30 största kommuner förändrat under de senaste 20 åren. Resultatet är nedslående. I nästa alla kommuner har rika områden blivit rikare och fattigare mer fattiga.
– Över lång tid kan utvecklingen vara olycklig. Man skapar sådana förstärkningar i segregationen. Vi har ett starkt inflöde av människor, men inte lika starkt bostadsbyggande. Vi kanske inte ens har beredskap att integrera personerna i skolan. Jag är oerhört positiv till den invandring vi har, men vi har problem med integrationen. Segregationen kommer att fortsätta öka, säger John Östh, kulturgeograf vid Uppsala universitet, till DN.
Endast två kommuner går mot strömmen. Luleå och Solna. Där minskar segregationen enligt granskningen.
Enligt Magnus Johansson, integrationsavdelningen på Luleå kommuns arbetsmarknadsförvaltning, beror detta på en medveten strategi.
– Om man ser till bostäder och bostadssituationen så har vi under minst 15 års tid jobbat medvetet med det här. Det finns inget särskilt område där man upplåter lägenheter för nyanlända, säger han.
– Luleå kommuns alla bostadsområden ska stå öppna. Det enda området som är svårt är centrum eftersom det ofta är privatägt och dyrt.
Han lyfter fram Hertsön som ett positivt exempel.
– Det är en fantastisk stadsdel med mycket ideell drivkraft. Det finns en bra anda i området, som det bara är att bygga vidare på, säger Magnus Johansson.
Men det finns även i staden mentalitet menar han. Det visar inte mins engagemanget från frivilligorganisationer och kyrkan.
– Om man jämför attitydklimatet i kommunen jämfört med andra. Vi upplever inte lika stor främlingsfientlighet, även om den finns.