Här har känslan för trä gått i arv

Det är isigt på planen utanför hyvleriet, beläget ett stenkast från Piteälven mellan Piteå och Älvsbyn. Det var hit bröderna Nils och Göte Johansson i mitten av 1960-talet flyttade Arnemarks byasåg, som deras pappa Helmer och dennes två bröder Ivan och Elof köpte 1945. I dag, drygt 40 år senare, har Göte gått i pension och efterträtts av sönerna Olof och Clas, som driver familjeföretaget tillsammans med sin farbror Nils och en anställd. Det är hit kunder både inom och utom länet kommer åkande, ofta med en liten provbit eller en ritning i handen. Utifrån den uppritade konturen beställs ett stål från Norrslip i Luleå, som specialiserat sig på skärande verktyg till träindustrin. Med hjälp av stålet tillverkas sedan listen eller panelen. Så skedde exempelvis när scenografen i den aktuella teveserien Möbelhandlarens dotter skulle ha tag i en speciell pärlspont. Eller när länsresidenset i Luleå behövde golvsocklar, taklister och dörr- och fönsterfoder efter befintliga modeller. Eller när Rosfors herrgård skulle renoveras, och allt från ytterpanel till golvsocklar skulle bytas ut eller kompletteras. Det kan vara små detaljer som skiljer mellan olika lister. Ofta var det den lokala byasågen som satte sin prägel på snickerierna i ett område. - Vi har cirka 150 lister med olika profiler och bredder i lager, säger Olof Johansson och plockar försiktigt fram ett par. Foder Karlsvik, Foder Arnäsvall, Sockel Vällinge - namnen på baksidan av träbitarna berättar om vilka platser i Sverige de tillverkats. Dessutom har man kunder utanför landets gränser. Arnemarkssågen har tillverkat lister som sitter i hus både på Färöarna och i Sydtyskland. Tack vare nätet kan den lilla lokala sågen locka kunder från många håll, långt utanför länet och landet. - Vi skickar så länge kunden är beredd att betala för transporten. Den som inte hittar vad hon söker bland de lister som redan tillverkats en gång, och som man enkelt kan göra mer av, kan alltså få måttbeställda lister. Den fasta kostnaden för att låta göra ett stål och för att ställa in en hyvel ligger på mellan 1 000 och 3 000 kronor, beroende på stålets bredd. Därefter kostar själva listen mellan 15 och 40 kronor löpmetern. De första tio metrarna blir dyra, erkänner bröderna. - Ska man däremot ha mer list blir kostnaden lägre räknat per meter. Dessutom finns stålen kvar, så det går bra att komma tillbaka och göra mer. Kunderna köper tillverkningen av listerna, inte stålet. Dessa bevaras på hyvleriet - med några undantag. Det finns personer som väljer att mönsterskydda sina lister. De är så måna om att vara ensamma om exempelvis en speciell pärlspont, att de betalar extra för att få ta med sig stålet hem. Det går ibland att kombinera ihop befintliga stål och därigenom få fram den profil som efterfrågas. Det är alltså inte alltid nödvändigt att tillverka nya. - Så var det när vi skulle göra en krönlist till K-märkta Doktorsvillan på Furunäset i Piteå. Det fanns inget stål som stämde, men vi kunde mixtra ihop några. Ingen kan se någon skillnad, berättar Olof Johansson. Att jämföra priset för tillverkning av exklusiva profiler rakt av med färdigsågad list och panel på byggvaruhusen låter sig inte göras. Å andra sidan kan det i slutändan bli billigare att komplettera det som saknas eller förstörts, än att riva ner allt befintligt trä och ersätta med nytt. Detta inte minst om man även räknar med arbetsinsatsen? Under årens lopp har efterfrågan på speciellt utformade lister ökat. De två bröderna och deras farbror tror att människor numera både har vilja och ekonomi att återställa hus i ursprungligt skick. Det är inte bara riktigt gamla byggnader som rustas i tidsenlig anda. Efterfrågan på 40- och 50-talslister har också ökat. Dessutom har beställningar på släta och smala lister, passande till hus byggda på 2000-talet, blivit vanligare.

Här har känslan för trä gått i arv

Taklister, dörrfoder, golvsocklar? Det finns hjälp att få för den som vill komplettera lister i äldre hus. - Folk har blivit mer medvetna om att listerna ska passa hemmets utseende, att det handlar om en helhet, säger Clas Johansson, en av delägarna i Arnemarks Såg & Hyvleri.