Här har åklagaren grävt fram nya mål

Thor-Bertil Mjörnerud sitter så vackert som man kan sitta med den snötäckta Bottenviken som gnistrar i vårvinterns sol på andra sidan fönsterrutan. Han berättar att huset från början var hans föräldrars sommarstuga. Han har byggt ut den åt två håll. Den ursprungliga delen är från 1948.
Hans hemgård, Sortti-gården, ligger 400 meter bort.
- Min mor var därifrån och jag föddes där. Sedan flyttade vi omkring och bodde i Forshed utanför Råneå, i Luleå och i Gävle. Jag återkom till Seskarö 1972, efter juridikstudier i Uppsala, säger han.
Han gjorde först notarietjänst på åklagarkontor och arbetade sedan vid tingsrätten i Haparanda i drygt två år. Därefter följde två år på advokatbyrå i Kalix innan han började som åklagare i Haparanda tingsrätt 1977.
- De två åklagarna som fanns närmade sig pensionsålder och jag blev tillfrågad av länsåklagaren att börja och tackade ja, säger han.
Som åklagare har Thor-Bertil Mjörnerud mött samhällets baksidor. Han talar om människor med problem.
- Huvuddelen har alkoholproblem eller psykiska problem och har haft en besvärlig uppväxt. Många unga pojkar som tidigt hamnar snett har saknat en närvarande farsa. Mamman har inte orkat med allt ensam. En pappa är viktig för uppväxande pojkar och också för flickor, säger han.
Han påpekar att den manliga förebilden kan vara till exempel en morbror eller någon annan man i de uppväxande ungdomarnas närhet. Personen behöver inte nödvändigtvis vara pappan även om det är bäst med en far som verkligen är en förebild - och närvarande.
Jobbigaste målet
- Samhällsutvecklingen har inneburit att folk har fått mycket mindre tid för sådant som var naturligt förr. Jag var omgiven av mycket släkt under somrarna på Sorttigården. Det innebar kontroll och gemenskap. Men det går inte att återfå. Nu lever vi i en annan tid, säger han.
Ställen som Johannisbergs ungdomshem i Kalix är mycket viktiga menar han.
- De gör ett bra arbete där och lyckas hjälpa många unga rätt i tillvaron. Annars faller många tillbaka i brottslighet, säger han.
Den utdragna familjefejden i Vojakkala som kulminerade i att en man blev så svårt misshandlad att han var nära att mista livet ser Thor-Bertil Mjörnerud som det jobbigaste av alla mål som han arbetat med.
Sex av sju dömda
- Vi var två åklagare, Agneta Carlsson och jag, som jobbade med det tillsammans med polisen. Eftersom jag arbetade halvtid sista året så var det Agneta som fick dra det tyngsta lasset. Det tog väldigt lång tid innan vi hade fått fram tillräckligt underlag för ett åtal. Från början hade vi inga bevis alls.
- Offren byttes ut hela tiden. Det var alltid någon granne som råkade illa ut, säger han.
Nu är sex av sju åtalade dömda till fängelsestraff på mellan sex månader och åtta år. Målet har tagits upp i tingsrätten och hovrätten. Thor-Bertil Mjörnerud tror inte att Högsta domstolen skulle ge prövningstillstånd vid en eventuell överklagan.
- Men man vet aldrig, säger han.
Stort lagarbete
Han beskriver den stora frustration som han och alla andra som arbetade med Vojakkala-ärendet kände genom åren.
- Vi och polisen hade flera möten med Haparanda kommun och teamet för särskilt stöd. Vi gjorde verkligen allt vi kunde göra med lagliga medel. Det går inte att tvångsförflytta folk.
- Det ligger ett stort lagarbete bakom upplösningen. Polisen har lagt ner stora resurser. Utgången blev väldigt bra med tanke på utgångsläget, säger Thor-Bertil Mjörnerud.
Han beskriver målet: Ett anspänningsmål som krävde hårt arbete och gjorde honom "extra tänd" och lite nervös.
Mordet i Kangis utanför Överkalix och de grova bankrånen i Kalix och Haparanda med vapen och kriminella utifrån nämner han som andra svåra mål.
Nu har lugnet lägrat sig över Thor-Bertil Mjörneruds liv. Han ska ägna sig åt sina många fritidsintressen, som arbete i den egna skogen, fiske, jakt och renovering av byggnader. Han har uppfyllt en dröm och köpt en grävmaskin!
- Jag har 80 hektar skogsmark som jag försöker sköta. Grävmaskinen är ett komplement till traktorn och timmervagnarna som jag har sedan förut. Jag ska markbereda fläckar där skogen inte börjat växa och plantera nya träd. Jag kan också stuva om i terrängen om det behövs så jag tar mig fram med timmerlassen, säger han.
Han har ett fast laxfiske. Varje sommar lägger han ut en laxfälla utanför Seskarö. Den fisk han får räcker till husbehov året runt.
Han jagar älg med byalaget i Keräsjoki.
- Jag har övertagit min morbrors plats i laget, säger han.
I islossningen
En liten fiskestuga på Haparanda Sandskär ska piffas till. Thor-Bertil Mjörnerud berättar om när han och hans fru Thea var i den under islossningen ett år. De hade lagt upp ett matförråd och fick en fantastisk upplevelse på ön.
- Det var full vinter när vi tog en helikopter ut. Första tiden borrade vi hål i isen och fiskade. Drygt tre veckor senare åkte vi båt hem mellan isblocken.
Familjen är viktig för Thor-Bertil Mjörnerud och han försäkrar att han har varit en närvarande pappa för sina barn - Rickard, 36, kemiingenjör i Umeå, Elinor, 32, jurist i Luleå, och Christian, 28, kvalitetsingenjör i Borås.
- Jag höll mig hemma så mycket som möjligt och de var med mig i fisket. Vi gjorde också fjällvandringar och många resor, säger han.
Tre barnbarn
Familjen har utökats med tre barnbarn som står hans hjärta nära. På central plats i hemmet ligger deras leksaker i väntan på nästa besök. Barnen med familjer kommer ofta och gärna till det sköna stället vid havet.
Fru Thea ska fortsätta att arbeta ett tag till - på skattekontoret i Haparanda.
Thor-Bertil Mjörnerud har lovat att hoppa in och jobba som åklagare någon dag om det skulle bli kris. Annars har han gjort sitt. Han är nöjd med sin karriär.
- Jag känner en hel del gamla kriminella som det gått bra för sedan. De är stolta över att ha rett upp sina liv och fått fasta jobb. De vill gärna berätta det för mig. Sådant gör mig glad, säger han.