Stadsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en beskrivning över platser och vägsträckor som behöver åtgärdas för att barnen ska få en säker skolväg.
– Huvudsyftet är att förbättra skolvägarna. Vi pekar på var man behöver göra åtgärder, säger Joakim Sundén, trafikingenjör på stadsbyggnadsförvaltningen.
Beskrivningen bygger på det arbete som kommunen tidigare har gjort. 2013 gjorde dåvarande tekniska förvaltningen en kartläggning av skolvägarna, som redovisades i två rapporter, en för tätorten och en för landsbygden.
Objekten är poängsatta och prioriterade utifrån en modell som kommunen tog fram redan 2006–2007. Modellen bygger på antalet elever, antalet framtida elever, trafikmängd och hastighet.
– Några objekt har tillkommit som inte är poängsatta ännu, säger Joakim Sundén.
Listan över platser där det krävs fysiska åtgärder omfattar 33 objekt och högst prioriterad är Lerbäcksvägen på Lerbäcken. Lerbäcksvägen är skyltad med 50 kilometer i timmen. Vid Specievägen, där en gång- och cykelbana korsar vägen, skulle det behövas ett farthinder för att få bilisterna att sakta ned.
Att bygga vägbulor är inte populärt på sträckor där bussarna kör eftersom bulorna kan bli ett arbetsmiljöproblem för busschaufförerna, förklarar Joakim Sundén.
Tre kommunala gator finns med på listan där högsta tillåtna hastighet borde sänkas till 30 kilometer i timmen, enligt förvaltningen.
Det är oklart när kommunen kommer att åtgärda alla de uppräknade bristerna.
– Allt hinns ju inte med på en gång, dels handlar det om pengar, dels om prioriteringar på andra håll, säger Joakim Sundén.
I de fall där kommunen ändå planerar att bygga om en viss vägsträcka kan man vänta med att vidta åtgärder till dess att allt kan göras samtidigt förklarar han.
Stadsbyggnadsförvaltningen har föreslagit att en halv miljon kronor ska anslås till bra skolvägar 2021 och 1,5 miljoner kronor 2022. Beslut om kommunens budget ska tas av kommunfullmäktige senare i november.
I byarna är vägarna antingen statliga eller enskilda. Trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet, som inte är nationellt prioriterat, finansieras ur länets pott som Region Norrbotten ansvarar för. Det gör det mer komplicerat att åtgärda bristerna.
– Tycker Luleå kommun att man behöver rusta upp en busshållplats, då är det regionen som ska prioritera medel till det, säger Joakim Sundén.