Länsstyrelsernas kartläggning startade 1999. I dag har cirka 85 000 misstänkt förorenade områden runt om i landet identifierats. 4 074 platser är registrerade i Norrbotten.
Föroreningarna är en del av vår industrihistoria. Många av dem kommer från en tid, när Sverige saknade en miljölagstiftning och kunskaper om kemikaliers risker för människor och miljö. Det kan handla om rester från exempelvis kemisk industri, träimpregnering, pappersbruk, båtvarv, gruvor eller kemtvättar.
I oktober varje år reviderar länsstyrelserna sina listor över de 20 mest förorenade områden (se faktaruta).
– Det handlar om rätt långa processer. Jag har arbetat med förorenade områden sedan 2012. Under den tiden har ett par områden plockats bort från listan. Senast var det den nedlagda sågen Lidströms trä i Moskosel som numera är färdigsanerad från dioxin och koppar, förklarar miljöhandläggare Anna-Karin Ross.
Under 2021 har Naturvårdsverket fördelat 825 miljoner kronor till efterbehandling och sanering av förorenad mark. Pengarna har gått till 89 objekt, varav tre finns i Norrbotten.
Över fem miljoner kronor har avsatts för en sanering i Båtskärsnäs utanför Kalix och ytterligare 800 000 kronor till projektet i sjön Ala Lombolo, Kiruna kommun.
Arbetet vid det sedan länge nedlagda träsliperiet i Karlshäll är den största saneringsprojektet som genomförts i Norrbotten. Totalt har Naturvårdsverket avsatt 160,5 miljoner kronor för arbetet, men miljöhandläggare Anna-Karin Ross är övertygad att hela anslaget inte kommer att gå åt.
– Det ser ut att bli billigare. Det går inte att säga exakt var slutnotan kommer att hamna, men bland annat ingår det i beräkningen att bygga en ny deponi. Det kommer inte att behövas sedan Boden fått dispens att ta emot avfallet från Karlshäll.
De senaste åren har arbetet i vattnet utanför Notviken inriktats på att hämta upp sjunktimmer från älvbotten. Det var en förutsättning för att kunna fullfölja sommarens muddring.
I dag har hela fiberbanken plockats upp på land. Nästa höst forslas massorna till Boden för slutförvaring.
Naturvårdsverket har avsatt tillgängliga medel fram till 2026, men projektet kan komma att avslutas före tidsplanen.
– Det har gått långt över förväntan. Arbetet kan kanske avslutas redan nästa år eller möjligen 2023. Troligtvis behövs det inte plockas upp mer sediment från älvbotten, men det pågår ett arbete med att ta fram en ny riskbedömning. Den kommer visa om det krävs fler insatser, säger Anna-Karin Ross.
Norrbottens topp 20-lista domineras av gamla miljösynder. På listan finns bara tre industriområden som är aktiva i dag.
På nästa priolista hittar vi betydligt fler aktiva företag som kan bli framtida bubblare. Fyra av länets gruvor är listade som riksklass 1; Aitikgruvan, Kirunagruvan, Malmbergsgruvan samt Svappavaara.
I Norrbotten finns 141 objekt i riksklass 2. Bland annat handlar det om aktiva pappersbruk, sågar, oljedeponier eller tvätterier.
Är Norrbotten särskilt hårt drabbat av miljöföroreningar?
– Nej, det är ingen större skillnad jämfört med övriga landet. I Norrbotten har vi snarare något färre objekt som är klassade i riksklass 1 eller 2. Även om det finns många gruvor och annan basindustri i länet kan jag se att exempelvis Västernorrland är hårdare drabbat, där har det historiskt funnits fler såg- och kemiska industrier, svarar Anna-Karin Ross.