Tränarna Maggan Bäckström och Staffan Nordmark.
– Det är ett initiativ ända upp från riksidrottsförbundet att satsa på denna målgrupp, berättar Jennie Johansson, ordförande i Luleå bugg och swing.
Föreningen har valt att erbjuda en nybörjargrupp i bugg för pensionärer. De har träffats åtta fredagar under höstterminen för att dansa och fikat. I gruppen, 60+ daglediga, ingår 56 pensionärer. Många av dem har aldrig dansat tidigare.
– Det är viktigt att det finns tid för samkväm efter dansen. Det här är ett sätt att förebygga ensamhet och få äldre att komma ut och träffas, berättar Jennie Johansson.
Maria Jakobsson, kanslist vid Luleå och bugg och swing, fixar hembakat fika och beskriver att det har vällt in folk till satsningen.
Maggan Bäck och extratränaren Staffan Nordmark leder vant och entusiastiskt. De visar tur efter tur som de lärt ut under terminen: tre långa steg, handbyte bakom ryggen, snurrar och twist-steg. Gruppen tränar på till dansant musik i lagom tempo. Efter varje låt byter alla danspartner. På så vis ges möjlighet att prata och dansa med alla.
– Det finns inga krav. Du kommer hit och de lär dig en sak i taget och så tränar du på det, säger Juhani Ivaska som kör hit med frun från Jämtön för att vara med.
Juhani Ivaska åker från Jämtön med sin fru för att delta.
Skratten blandas i lokalen med musiken och trampen från dansstegen tills Maggans röst ljuder ”byte” och alla pausar. Maggan och Staffan visar nästa tur de ska göra och kör igång gruppen igen. När de kommer till turen ”handduken” kämpar de dansande med att samarbeta och trassla in och ut sig ur turen. Det skrattas här och där då de kör fast. Maggan hejar entusiastiskt på. Här behöver ingen vara rädd för att göra fel. Det gör ingenting och ger bara upphov till skratt och gemensamma bryderier: Hur var det nu vi skulle göra, klurar paren och dansar vidare.
– Man dansar utifrån sin egen förmåga. Har man ont i ett knä eller en axel så anpassas dansen, säger Jennie Johansson och tillägger att den nya bugg som lärs ut numera är väldigt skonsam, inga ryck och hårda drag som det var förr i tiden.
Tomas Nilsson Alatalo har funnit tröst i dansen efter att hans fru gick bort i höstas.
Tomas Nilsson Alatalo berättar att efter hans fru avled under hösten så har den här gruppen betytt mycket.
– Det är jätteroligt och jag har fått en massa nya bekantskaper. Vi är som en enda stor familj, säger han och beskriver den goda gemenskapen.
Inger Lundström, inflyttad Luleåbo, ursprungligen från Kiruna, berättar att hon inte kände någon i Luleå då hon flyttade ned.
– Det var bara att bita ihop och ta sig ut själv. Den här gruppen har betytt jättemycket. Ett sår i hjärtat läkte, säger hon.
I dansvimlet ses Tomas Bäckström, känd som ”Brocke” under 1980- och 1990 talet då han spelade ishockey på elitnivå i Luleå Hockey och senare även tränade laget framgångsrikt. Han lyfter fram en sak som varit bra; att alla varit lite äldre och nybörjare, så samtliga har börjat på samma låga nivå och ingen har behövt känna sig bortkommen för att kunna så lite.
– Det finns många likheter mellan att spela hockey och dansa bugg, det är rörelse, olika tempon att hänga med i, koordination och konditionsträning samt samspel med din danspartner. Det påminner mycket om hockeyn fast det är inte hårda närkamper, säger Brocke och tillägger att han definitivt kommer fortsätta att dansa till våren.
Jennie Johansson berättar att den 14 februari drar de igång igen på Bergnäsgården i Luleå med en fortsättningskurs för de som dansar nu och erbjuder en till nybörjarkurs för en ny grupp pensionärer. Tanken är att de två grupperna ska träna efter varandra med ett gemensamt fika i mitten så att alla pensionärer får träffa varandra.