Här är skolan med Sverige i fokus

Hittills har det varit totalt 42 nationaliteter på Välkomsten i Luleå. Flyktingbarn som kommit ensamma eller barn till kvotflyktingar ska lära sig svenska här.- Det var jättesvårt i början, säger Chaled Abdinur, 17 år, från Somalia.

Identitet, språk och social kontakt är viktiga delar i undervisningen på Välkomsten. FOTO: Kurt Engström

Identitet, språk och social kontakt är viktiga delar i undervisningen på Välkomsten. FOTO: Kurt Engström

Foto: Kurt Engström

Luleå2010-06-05 06:00
Det är lektion i matematik. De pratar om volymer. Ungdomarna
i högstadiet sitter vid bänkarna som är ställda som ett u mot katedern. På bänkarna ligger engelsk-svenska och persisk-svenska språklexikon.
Språkinlärningen genomsyrar Välkomstens verksamhet.
- Det är viktigt för att kunna kommunicera och för att kunna lära sig hur det svenska samhället fungerar, säger Lisbeth Åström, rektor.
Lärarna har, förutom traditionell lärarutbildning, även särskild utbildning i svenska som andra språk.
Läraren Maria Ollikainen visar upp teskeds- krydd- och decilitermått. Hon diskuterar med eleverna hur mycket de olika måtten rymmer och hur många matskedsmått som ryms i ett decilitermått. De mäter upp med vatten och kommer fram till att det är nästan sju. Sedan räknar de utifrån de angivna måtten på en matsked, 15 milliliter. Hur många milliliter ryms i en deciliter? Hur många matskedar ryms det då?
Medan en del elever snabbt räknar ut summorna funderar andra, någon slår i ordlexikonet.
Jobbade i Somalia
I klassen går bland andra Jamila Mosheni, 14 år, från Afghanistan, närmast kommer hon från ett flyktingläger i Pakistan, Noëlla Joiie Simbi Kanamugire, 17 år, är från Rwanda, och Chaled Abdinur, 17 år, från Somalia.
Chaled Abdinur har inte gått
i skolan i Somalia.
- Jag jobbade som försäljare, berättar han.
Flera ungdomar har liknande bakgrund som han, men det finns även de som har gått i skolan i sina tidigare hemländer.
- Så ser det ut här. Samtidigt har en del varit här längre och en del under kortare tid. De kommer när de kommer. De som har varit här ett tag hjälper de nya. De som har lärt sig språket får stärkt självförtroende. Dit kommer de som är nya en dag också, säger Lisbeth Åström.
Välkomsten är en kommunal skola, men särskild på många sätt. Hit kommer barnen och ungdomarna när de nyss kommit till Sverige.
Målet är att de ska lära sig svenska och därmed kunna få kontakt med andra och förstå hur skolan fungerar. Men också att det är viktigt att passa tider, hur trafiken fungerar, lära sig klockan, att förstå en digital klocka och vad olika myndigheter gör.
- Det kan också handla om hur man gör när man går på toaletten eller att man ska anmäla sin nya adress, säger Lisbeth Åström.
Studiebesök
Den här dagen är en grupp på studiebesök på museet. De besöker även polisen och idrottsföreningar, som exempel.
- Sverige är ett annorlunda land. Med vårt föreningsliv som är så aktivt och med våra traditioner som midsommar och julfirande, säger Lisbeth Åström.
Dessutom kan det vara viktigt att gå igenom hur man klär sig
i Sverige.
Många kommer från varmare länder och vet inte vad täckbyxor, strumpbyxor och kalsonger är.
Välkomsten som ligger på Bergviksskolan har daghem, låg- mellan- och högstadium. Barnen och ungdomarna delas i i ungefärliga åldersgrupper.
Det spelar ingen roll vilket land de kommer i från, om de har gått i skolan tidigare eller hur mycket svenska de talar.
- De lär av varandra och det är viktigt att de är i ungefär samma ålder av sociala skäl, säger Lisbeth Åström.
Flera av barnen har svåra upplevelser bakom sig och på skolan har de god tillgång till skolsköterska, kurator och läkare samt även psykiatriker.
Börjar gymnasiet
Snart är det dags för Noëlla Joiie Simbi Kanamugire och Jamila Mosheni att lämna Välkomsten.
I augusti börjar de på gymnasiet, Individuella programmets introduktionskurs, Ivik, för ungdomar som kommer från andra länder.
- Det ska bli roligt, säger de.
Nu ska de snart träffa lärare därifrån och sedan ska de göra besök på skolan.
Inför bytet sker dessutom alltid ett överlämningssamtal med personalen på den nya skolan.
Noëlla Joiie Simbi Kanamugire drömmer om att bli tv-journalist.
Jamila Mosheni vill bli läkare, konstnär eller tolk.
Men först väntar sommarlovet. Noëlla Joiie Simbi Kanamugire tycker att det ska bli skönt, men vill samtidigt komma tillbaka till skolan.
För långt sommarlov
- Lovet behöver inte vara så långt.
Jamila Mosheni är en av dem som har sökt sommarskola på Välkomsten. Hon hoppas att hon kommer in.
Fakta Välkomsten
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!