Luleå har i dagsläget 33 kommunala grundskolor och tre grundfriskolor. Fem skolor ska läggas ned. De finns på Notviken, Bergnäset och i Gammelstad (se faktaruta).
För drygt ett år sedan föreslog barn- och utbildningsförvaltning att de små skolorna i Klöverträsk, Måttsund, Ersnäs, Alvik och Avan skulle stänga.
Förslaget togs dock tillbaka. Men skulle tio skolor inom en snar framtid läggas ned, samtidigt som den planerade högstadieskolan i centrum byggs, så har Luleå 27 grundskolor.
En jämförelse med kommuner i liknande storlek visar att strukturen varierar. Exempelvis har Skellefteå 36, Järfälla 25 och Kristianstad 46 grundskolor.
– Det går inte att dra några slutsatser utifrån antal skolor. Det kan se väldigt olika ut geografiskt. Skellefteå har liknande problem som oss. 85 procent av deras elever går i sex av skolorna, säger Luleås skolchef Maarit Enbuske.
Hon anser att det brådskar med ett beslut om nybygge eller utbyggnad av Stadsöskolan, eftersom Öhemskolan och Mariebergsskolan är i dåligt skick.
– Vi såg vad som hände när Munkebergsskolan hastigt fick stänga. Vi har fler byggnader från ungefär samma tid och en stor underhållsskuld.
Enbuske betonar att förslagen att stänga skolor i Sörbyarna hade sparkrav som perspektiv. Fastslaget i Vision 2050 är dock att Antnäs ska vara en nod. Det kräver en utbyggnad av Antnässkolan, vilket det inte finns ekonomi för i dagsläget.
– Vi utreder Sörbyarna vidare och vet inte vad det landar i. Ett problem är att flera av skolorna saknar salar för slöjd, hemkunskap och idrott, vilket innebär att eleverna måste transporteras runt. När det gäller Avan är situationen också osäker.
Vad händer med bygget av Hällbackenskolan?
– Vi fick nya prognoser för elevutvecklingen för området och bedömer att skolan inte behövs i dagsläget.
Kan det finnas fler områden som står i tur för centralisering? Teoretiskt skulle Svedjeskolan och Ängskolan kunna stänga om Hertsöskolan byggs ut. Samma sak på Björkskatan/Porsön, där mindre skolor i form av Porsöskolan, Boskataskolan och Ormbergsskolan finns.
– Vi har inte diskuterat någon sådan utveckling, säger Enbuske.
I Framtidens skola ingår däremot beslutet att bygga en högstadieskola i centrum för 500–700 elever. Efter Socialdemokraternas utspel om en högstadieby har det spekulerats om varifrån eleverna ska komma.
I ett tidigt förslag till Framtidens skola föreslogs att Kråkbergs, Hertsöns och Tunas högstadie skulle stänga i framtiden. Eleverna i Sunderbyn skulle till Gammelstad, de på Hertsön till Örnäset och de från Notviken till centrum.
Men någon högstadieby arbetas det inte för, enligt Enbuske. Inte heller för några förändringar av högstadier, trots att exempelvis en flytt av Tunaskolans elever skulle lösa problemet med att rymma eleverna från Borgmästarskolan.
– Nej, vi har inget uppdrag att utreda högstadier i dagsläget. Däremot har vi en brist på platser i centrum som vi måste lösa, med början redan i höst. Östra, Residens och Montessori är fulla. Vi tittar på det. Vår inställning just nu är att låta en ny högstadieskola i centrum fylla sig själv.
Ganska mycket är oklart. Borde inte Luleåborna få svar på alla de här frågorna före folkomröstningen?
– Jag håller delvis med. Det är viktiga frågor. Problemet är bara att det inte går att säga vilka skolor som ska bli kvar och inte. Staden växer åt olika håll och förutsättningar kan förändras. Sedan vet vi inte heller vilka överraskningar vi kan få i form av skolor som döms ut.
Maarit Enbuske säger att hon inte vill ta politisk ställning kring skolstrukturen, men att hon utgår från dagens budget och de sparkrav som lagts.
– Utifrån det kan jag säga att jag inte anser att vi kan spara i kostnader för undervisning. Vi ligger redan under rikssnittet där. Då drabbar det eleverna.
Vad händer om folkinitiativets förslag vinner folkomröstningen och politiken beslutar att följa resultatet?
– En ny utvecklingsplan ska göras. I sådana fall kommer även områden som inte utretts tidigare omfattas, exempelvis Sörbyarna.
Blir det svårt för förvaltningen att tänka nytt?
– Det är en av mina farhågor. Vi jobbar utifrån skollagen och att uppfylla kraven där. Men det behövs nog någon form av inriktning åt vilket håll politiken vill.