Bakom idén står överläkaren och verksamhetschef Hans Hägglund vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han arbetade på hematologen vid Sunderby sjukhus under sju år i början av 2000-talet. I dag är han också professor vid Uppsala universitet.
– Jag kontaktade först universitet i Uppsala, men det vore naturligtvis mer lämpligt att placera labbet i Norrbotten där intresset från bastubad är betydligt större än i Uppland.
I mars 2017 togs de första kontakterna med Luleå tekniska universitet som är uttalat intresserat av projektet. Målsättningen är att verksamheten ska vara igång inom ett år.
– Vi har träffats ett par gånger och hoppas att få igång en studie kring de hälsofrämjande effekter som bastubadande kan ge. Just nu söker vi efter finansiärer, bekräftar professor Åsa Engström vid Institutionen för hälsovetenskap.
Trots att bastubadande har en historia som sträcker sig ända till antikens Grekland och Romarriket finns det förhållandevis lite forskning i ämnet. Enligt professor Hans Hägglund har det sedan 1950-talet skrivits omkring 450 vetenskapliga studier på engelska.
Nyligen presenterades det hittills största forskningsprojektet i ämnet. Den är baserad på en studie av drygt 3 000 män i östra Finland som genomfördes på 1980-talet. Fokus ligger på hjärt- och kärlsjukdomar, men i undersökningen fanns ett frågeformulär som innehöll en sektion om bastubadande.
– Genom att samköra med moderna dataregister som exempelvis demensregistret har forskarna kunnat släppa tre stora studier. Alla visar på att regelbundet bastubadande ger en minskad risk för död i hjärt- och kärlsjukdom, en minskad risk för demens och i princip en 50 procent minskad risk för att utveckla högt blodtryck.
– Forskarna har tagit bort andra faktorer som kan påverka utfallet; motion, rökning, alkohol, ekonomisk status och ärftlighet för högt blodtryck. Det finns förstås brister i materialet som baserar sig på intervjuer som gjordes på 1980-talet, men slutsatserna är entydiga: bastubad är inte farligt. Det vore intressant att få en chans att titta närmare på mekanismerna bakom resultatet.
Hans Hägglund är medicinsk rådgivare till den svenska bastuakademin. Han liknar bastubadande vid kärlgymnastik. Värmen gör att blodkärl vidgas och hjärtat ökar sin pumpförmåga med 100 procent.
Han ingår i ett svenskt forskningslag som inom kort kommer att presentera en studie av patienter med hjärtsvikt. Tidigare har den här patientgruppen avråtts från bastubadande, men de nya rönen pekar på att heta bad snarare förstärker hjärtats förmåga även hos gravt sjuka.
– Utan att röra dig får du träning av hjärta och kärl som motsvarar en promenad, lätt joggning eller simning. Sedan vet man att antalet blodfetter minskar. Det var visserligen inte kopplat till bastun, men det kom en studie förra året som visar att med värmebehandling kan man även få positiva effekter för patienter med depressioner. De fick färre symtomer ungefär i samma utsträckning som man får av antidepressiva läkemedel.
Vad skulle bli inriktning för en eventuell vetenskaplig studie i Luleå?
– Drömmen vore att skapa en bred kontrollgrupp. Det vore intressant att studera effekter för hjärt- och kärlsjukdomar, olika minnessjukdomar samt kanske också inom psykiatrin när det gäller oro, ångest och depression. Fokus skulle också kunna ligga på handikappade och äldre som har svårt att motionera.
Jag har hört talas om folk som dött i bastun. Finns det verkligen inga negativa effekter?
– Det har gjorts studier i både Sverige och Finland där man har gått igenom obduktionsmaterial, men man har inte funnit något som talar för en ökad risk för dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan dö i bastun, likväl som man kan dö i restaurangen eller på toaletten. Däremot finns det en ökad hälsorisk om bastubadande sker i kombination med alkohol. Brännskador påträffas framför allt bland alkoholpåverkade och bland män.