Historier föder nya historier. Strax efter att Lars Gyllenhaal kommit ut med sin bok om svenskarna i amerikansk tjänst under andra världskriget fick han höra talas om ett parallellfall till Henry Backman – fast i första världskriget.
– Jag hade faktiskt inte en aning om Victor Andersson när jag skrev boken, säger Gyllenhaal.
Han fick kontakt med Victor Anderssons släkting Ragnhild Ferguson i Piteå, som ställt bilder ur familjealbumet till förfogande.
Lars Gyllenhaal betraktar porträttet av Victor Andersson, taget i en fransk fotoateljé. Tecknen på uniformen berättar att Andersson tillhört ingenjörstrupperna och haft någon lägre befälsgrad, eventuellt korpral.
– Man ser att han har benlindor också, de är typiska för första världskriget.
Precis som Henry Backman var Victor Andersson född och uppvuxen i Rosvik och hade emigrerat till USA. Innan Andersson for västerut hade han gjort värnplikten i Sverige.
– Han ska ha varit inkallad 1905 då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes. De var rädda för att krig mellan Sverige och Norge skulle bryta ut, har jag fått berättat för mig, säger Lars Gyllenhaal.
Senare gick färden till USA, men några detaljer kring hur Victor Andersson enrollerades i amerikanska armén är inte kända.
USA förklarade Tyskland krig i april 1917, men först ett år senare hade betydande amerikanska styrkor skeppats över till Europa. Vid krigsslutet i november 1918 fanns över två miljoner amerikanska soldater på plats, vilka starkt kunde bidra till segern för de allierade.
För precis 100 år sedan, den 11/11 1918 tog striderna slut. En del hävdar att det skedde klockan 11.11, men uppgifterna om det exakta klockslaget går isär. Stilleståndsdagen högtidlighålls än i dag i segrarländerna.
Vilka fasor Victor Andersson fick uppleva under kriget vet vi inte. Vi vet i alla fall att han överlevde, till skillnad från miljoner andra på slagfälten i världens dittills blodigaste konflikt.