Det är inte första gången läsarna av Norrbottens-Kurirens ledarsida möter Daniel Persson, 38, i spalterna. Han har som skribent för Svenska nyhetsbyrån haft saker publicerade ända sedan 2010.
Nu när han ensam blir ansvarig för materialet på sidan, ser han fram emot att kunna vara skarpare i argumenten och kunna unna sig att vara mer arg.
– När man skriver för många genom en nyhetsbyrå, slipar man ner sina egna uttryck. Det passar i både Kuriren i Luleå såväl som på Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad. I Luleå får jag friare förutsättningar.
Genom åren har Norrbottens-Kuriren haft en del profilerade ledarredaktörer. En av dem var berömd i hela tidningshuset för att han visslade Internationalen så moderat han var. En annan var Bo Östman, som visserligen hade sin bostad i Härnösand, men som hade närmast ständig kontakt med Norrbotten och norrbottningar genom telefonen.
Daniel Persson beskriver sig själv som Pumba i Lejonkungen, som en global människa. Efter tonårens sökande i politiken ("Jag hade kunnat bli kommunist eller moderat"), till perioden i de unga 20-åren då han var liberal ("Det tog ett par år innan jag lyckades skaka av mig det"), är det nu moderat ideologi som gäller. Men moderata politiker i länet ska inte ta saker för givet när det gäller Daniel Persson.
– Jag kommer inte att bli ett språkrör för moderaterna. Jag ska vara ett språkrör för läsarna och för tidningens idétradition.
Han hoppas på hårda duster med NSD:s ledarskribent Olov Abrahamsson och kommer inte att tacka nej om han i likhet med denne blir kallad att delta i radiodebatter.
Daniel Persson berättar också att hade han vuxit upp i ett borgerligt samhälle och i en borgerlig tid hade sannolikheten varit stor att han varit socialdemokrat.
– Jag är väldigt mig själv och har svårare att följa efter.
Men det blev inte SAP trots att han hade en fackligt aktiv mor och en far som han länge trodde röstade rött. Det tog lång tid innan han förstod att så förmodligen inte var fallet.
– Det är svårt att anpassa sig i ett kollektivistiskt samhälle när man inte känner att man passar in.
Daniel Persson har att i fortsättningen förhålla sig till människor i det som kallas "Det röda Norrbotten".
– Det finns alltid människor som inte gillar det man gör, men de flesta är ändå rätt trevliga.