Han ger kakelugnen ett nytt liv

Kakelugnens uppbyggnad är sinnrik. Den varma röken tvingas runt i långa gångar, värmen magasineras och sprids sedan i bostaden under en längre tid. Upp till ett dygn hålls en väl fungerande kakelugn varm. Bo Samuelsson, med firman Bo Mur, vet allt som är värt att veta om kakelugnens konstruktion. Han monterar ner och murar upp ugnar, och tillverkar när så krävs även nya kakelplattor och delar till frisen; det horisontella och ibland utsmyckade fältet. Med skicklig hand gör han då en form av lera, gjuter i gips och målar med oljefärg. Han har också en del gamla kakelugnsdelar att ta till för att rädda trasiga exemplar. - Det finns inte många yrkesverksamma kakelugnsmakare i Norrbotten. En del äldre karlar har kunskaperna, däremot få unga. Själv har jag jobbat som murare sedan jag gick ut yrkesskolan. På 1980-talet gick jag en kurs på Amu-center i kakelugnsmakeri. Mycket har jag lärt mig när jag sedan satt upp och tagit ner kakelugnar, säger 44-årige Samuelsson. Efter centralvärmens införande lät många kasta ut sina kakelugnar. På 1970-talet ökade medvetenheten om vilken trivsel och värme en kakelugn kan bidra med i ett hus, och det blev vanligt att i alla fall märka upp och bevara de som revs. Intresset har ökat allt eftersom. Många norrbottningar vill numera ha gamla eller nya ugnar uppsatta. Bo Samuelsson har bra med jobb, trots att han aldrig brytt sig om att annonsera. I dag arbetar han halvtid med kakelugnar och resterande tid med andra typer av murning. Utifrån sin erfarenhet formulerar han tre råd till den som drömmer om eller redan har en kakelugn i sitt hus eller sin lägenhet. För det första är det viktigt att märka upp ugnen ordentligt om man själv plockar ner den. Numreringen ska vara begriplig, och utgå från varje varv. Köp helst inte en omärkt kakelugn. - Det går att sätta upp en omärkt ugn, men det är svårare. Delarna är slipade och tillhuggna för att passa in bredvid varandra. Det har hänt att jag har fått hugga till plattorna på nytt, säger han. För det andra gäller det att veta hur man eldar i en kakelugn. När el- och oljeuppvärmning tog över i de svenska hemmen försvann den nedärvda kunskapen. Ett vanligt misstag är att de eldas för hårt, vilket får till följd att stenarna spricker. Någon snabbuppvärmning av ett kallt hus, likt en kamin, kan en kakelugn aldrig åstadkomma. - Jag brukar dela ut ett papper med ?Regler för vedeldning?. Det är viktigt för mig att de kakelugnar jag sätter upp fungerar som de ska i fortsättningen, säger han och visar de sju punkterna, formulerade redan 1916. Där ges exakta anvisningar om vilket läge spjället ska stå i under det att brasan tänds, brinner och så småningom glöder. För det tredje ska man undvika att kallställa hus med kakelugnar; är de murade med lerbruk kan de börja dra åt sig fukt. Om de sedan fryser kan stenarna sprängas isär. Enligt Bo Samuelsson finns det relativt gott om kakelugnar i länet. Hemma i sitt hus i Höglandsnäs söder om Piteå har han själv två stycken. Den ena är en rund, vit variant, vacker i sin enkelhet. Den andra är en maffig herrgårdsugn, som tidigare stått i kommunhuset i Boden. Båda används kontinuerligt vintertid. Han är en varm förespråkare av den murade eldstaden som klätts med kakel. - Det räcker att elda morgon och kväll i en kakelugn för att den ska hålla sig varm dygnet runt. Dessutom ger den en jämn värme i jämförelse med kaminen, som först blir het och sedan snabbt kallnar.