Hälsan i centrum
Två världsunika forskningsprojekt i norra Sverige, båda startade 1985, Monica-undersökningen och Olin-studien, slår ihop sina påsar.Förhoppningen är att samarbetet ska resultera i ännu bättre bedömning av olika riskfaktorers hälsopåverkan och att folkhälsan förbättras.
Sjuksköterskan Elisabeth Hemling hjälper Anna Nilsson som är en av de 1250 slumpvis utvalda norrbottningarna mellan 25 och 75 år som inbjudits att delta i undersökningen.
Foto: Göran Ström
Stort intresse
Den sjätte omgången av Monica-undersökningen (se faktaruta) har dragit igång. 2 500 människor mellan 25 och 75 år, 1 250 vardera i Norrbotten och Västerbotten, har valts ut slumpvis och kallats till en noggrann undersökning där bland annat längd, vikt, blodtryck, midjemått och kolesterol mäts.
På vissa av deltagarna mäts även blodsocker och lungfunktion. Dessutom får deltagarna svara på en omfattande enkät om sin hälsa och sina levnadsvanor.
- De flesta ställer upp. Intresset är stort och deltagarna får ju en omfattande hälsoundersökning, säger Karin Ruikka, forskningssjuksköterska och verksamhetsansvarig för Monica-undersökningen.
Det är en omfattande logistisk operation att inhämta alla data till undersökningen. Alla kommuner i länet ska besökas av de biomedicinska analytiker och sjuksköterskor som ingår i teamet. Inhämtningen av material ska vara klar i maj.
Den här omgången blir det extra mycket arbete eftersom Olin-studien (se faktaruta) - som är inriktad på att kartlägga lungsjukdomar, allergi och astma hos den norrbottniska befolkningen - nu samarbetar med Monica-undersökningen. Det är därför som undersökningsdeltagarna får genomgå ett lungtest.
Gemensam nämnare
Monica-undersökningen är framför allt inriktad på att kartlägga riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar medan Olin-studien är inriktad på att kartlägga lungsjukdomar, allergi och astma.
Men det finns en gemensam nämnare mellan de olika livsstilsrelaterade sjukdomsgrupperna - rökningen.
- Det är den absolut viktigaste folkhälsouppgiften att bekämpa rökningen, säger Eva Rönmark, verksamhetschef för Olin-studien, och får medhåll av Mats Eliasson.
Rökning bakom strokefall
Olin-studien visar att medan situationen har förbättrats när det gäller flera av riskfaktorerna, exempelvis kolesterolvärden och blodtryck, så är det fortfarande många kvinnor i tonåren och i medelåldern som röker, vilket förklarar varför antalet strokefall bland medelålders kvinnor inte minskat så mycket som i övriga grupper.
Rökningen har dessutom en stark social koppling.
- Rökning är framför allt vanlig hos personer med låg utbildningsnivå. Sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa är väldigt starkt. Social ojämlikhet är i allra högsta grad också en hälsofråga, säger Mats Eliasson.
FAKTA Monica- undersökningen
Monica-undersökningen i norra Sverige är ett forskningsprojekt som samlar in data för att kartlägga och öka förståelsen för de riskfaktorer som orsakar hjärtinfarkt och stroke.
Förkortningen Monica står för "Multinational Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease". Världshälsoorganisation (WHO) initierade Monica-projektet för drygt 23 år sedan med syfte att kartlägga tidstrender i riskfaktorer för och förekomst av hjärt- och kärlsjukdom. 26 länder med sammanlagt 39 populationer deltog och 1985 gick Sveriges två nordligaste län, Norrbotten och Västerbotten med. Det officiella WHO-åtagandet avslutades 1994, men Norrbotten och Västerbotten fortsätter med kartläggningarna.
Uppgifterna om dem som insjuknat i hjärt- och kärlsjukdom tillsammans med informationen från befolkningsundersökningarna erbjuder en enastående möjlighet att kartlägga hur befolkningens riskfaktorer har ändrats över en nästan 20 år lång period och på vilket sätt det påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.
Källa: www.umu.se/phmed/medicin/monica
Förkortningen Monica står för "Multinational Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease". Världshälsoorganisation (WHO) initierade Monica-projektet för drygt 23 år sedan med syfte att kartlägga tidstrender i riskfaktorer för och förekomst av hjärt- och kärlsjukdom. 26 länder med sammanlagt 39 populationer deltog och 1985 gick Sveriges två nordligaste län, Norrbotten och Västerbotten med. Det officiella WHO-åtagandet avslutades 1994, men Norrbotten och Västerbotten fortsätter med kartläggningarna.
Uppgifterna om dem som insjuknat i hjärt- och kärlsjukdom tillsammans med informationen från befolkningsundersökningarna erbjuder en enastående möjlighet att kartlägga hur befolkningens riskfaktorer har ändrats över en nästan 20 år lång period och på vilket sätt det påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.
Källa: www.umu.se/phmed/medicin/monica
Så jobbar vi med nyheter