Veronica Wendin berättar att hennes intresse för hållbarhet att spridit sig till alla delar av hennes liv.
Veronica Wendin, 44, driver sedan flera år tillbaka ett Instagramkonto under namnet @northstyle.ish och många har säkert sett henne i flödet, där hon stajlar festliga paljettbyxor med herrskjorta för en glamorös vardagslook. Hon är utbildad lärare och jobbade inom yrket i 20 år, innan hon sadlade om för att jobba med hållbarhetsfrågor på heltid inom det kommunala bolaget Lumire, Luleå miljöresurs.
Hennes egen resa mot en mer hållbar livsstil började för flera år sedan och hänger nära samman med hennes intresse för kläder som ett kreativt uttryck.
– Jag fick till mig mer kunskap och började fråga mig själv hur jag kunde fortsätta med mitt intresse utan att göra så stora avtryck på miljön. Jag började fundera, det var lite krisartat nästan. Sedan gick det inte att backa tillbaka och det har spridit sig till alla delar av mitt liv.
Vi möts i Lumires secondhand-butik Samlat i centrala stan. Här hänger kläderna välsorterade i prydliga rader, inredningen är i stora delar uppbyggd av återbruk och toner från förr strömmar ut ur högtalarna. Den som förknippar second hand-butiker med en salig blandning av kläder som luktar unket och där det är svårt att hitta guldkornen lär inte få sina fördomar bekräftade här. Målet är att butiken ska vara som en vanlig klädaffär.
– Vi vill locka hit vanligt folk som vill ha moderna kläder, man ska kunna hitta det man vill även om man gillar att följa trender. Det är inte nödvändigt att ha en särskild retro- eller vintagestil för att köpa secondhand. I den tid vi nu lever i gäller det att hitta nya vägar och göra det möjligt för människor att göra mer hållbara val, säger hon.
Veronica Wendins tjänst som hållbarhetspedagog är helt nyninrättad och den första i sitt slag i Luleå.
Veronica Wendin vill varken skuldbelägga eller komma med pekpinnar som får människor att må dåligt och hon säger att varje litet mer genomtänkt val, varje steg mot en mer hållbar livsstil, är fantastiskt bra. Och det har skett en förflyttning hos Luleåborna, det märker hon dagligen av i sitt jobb.
– Butiken får fler och fler besökare och försäljningen ökar. Det finns väldigt mycket information att ta del av så det är inte bristen på den som gör att vi gör val som inte är hållbara. Det beror snarare på beteenden och normer. Vi lever i ett slit- och slängsamhälle, där normen är att köpa nytt, men det behöver inte vara så.
"Det är egentligen ingenting konstigt alls att använda kläder som någon annan har haft före. Vi måste bli bättre på att rengöra och ta hand om dem", säger Veronica Wendin.
Som exempel nämner hon alla offentliga miljöer som vi rör oss i. Taxin vi åker med har haft många resenärer före oss, soffan i hotellobbyn har ett oräkneligt antal människor förmodligen suttit i. Porslinet vi äter på när vi besöker restauranger, lakanen i hotellsängen – allt är använt av många människor före oss. Det är något som de allra flesta inte reflekterar över, men när det kommer till kläder är det ofta en annan sak.
– Det är egentligen ingenting konstigt alls att använda kläder som någon annan har haft före. Vi måste bli bättre på att rengöra och ta hand om dem, för då håller de också längre.
Tidigare i år kom Naturskyddsföreningen med sin utmaning, Max 5, som innebär att vi ska ha som mål att bara köpa fem nyproducerade klädesplagg per år, istället för genomsnittet i dag, som är 25 plagg.
Tidigare i år kom Naturskyddsföreningen med sin utmaning, Max 5, som innebär att vi ska ha som mål att bara köpa fem nyproducerade klädesplagg per år, istället för genomsnittet i dag, som är 25 plagg. Positiva effekter på det kan bli mer pengar kvar i plånboken, bättre ordning i garderoben och vinster för klimatet, miljön och människors psykiska hälsa, enligt Naturskyddsföreningen. Minskad klädkonsumtion kan också skicka en signal till modeföretagen och tvinga fram en förändring.
Veronica Wendin förklarar:
– Många äldre reagerar liksom med: "Va, jag köper inte ens fem plagg per år", det där varierar ju starkt. Räknar vi in herrarna i detta, som generellt ofta köper färre plagg, så kan vi konstatera att många konsumenter säkerligen köper betydligt fler plagg än 25 per år. Det kan säkert vara en svår utmaning att minska till fem, men om man minskar från 25 till 15 så är det också bra. Det gäller att tänka efter mer innan man köper de där grejerna.
På Instagramkontot @northstyle.ish får Veronica Wendin utlopp för sim kreativitet när det gäller kläder och styling.
Ett tips för att slippa bli påverkad av rea och olika erbjudanden på kläder som vi kanske inte behöver är att sluta prenumerera på nyhetsbrev och liknande, inte springa på stan i reatider, utan istället överväga varje köp mer noggrant.
– Undvik all impulsshopping. Ser du något du verkligen vill ha i en butik, gå hem och sov på saken. Kommer du fram till att det är ett plagg du kommer att använda, säg 250 gånger, då är det kanske ett bra köp.
Veronica Wendin, 44, berättar att mycket av det som vi skickar i retur till olika nätbutiker slängs bort istället för att säljas på nytt. Hanteringen är helt enkelt för kostsam för företagen.
Värst för miljön är så kallad "ultra fast fashion", ultrasnabbt mode, med företag som tar fram mängder av nya kollektioner varje år, ofta av undermålig kvalitet och till ett pris som innebär usla villkor för de som jobbar i produktionen. Stickprov som gjorts visar att kläderna inte bara är producerade under arbetsmiljövidriga förhållanden, de kan dessutom vara giftiga.
– Kläderna kan vara en hälsorisk. Prover som har tagits visar att de i vissa fall har hundratals gånger så höga halter av skadliga ämnen som ftalater, bly, formaldehyd och andra cancerframkallande ämnen som tillåtna gränsvärden inom EU. Ämnena finns i barnkläder.
"Taxin vi åker med har haft många resenärer före oss, soffan i hotellobbyn har ett oräkneligt antal människor förmodligen suttit i. Porslinet vi äter på när vi besöker restauranger, lakanen i hotellsängen – allt är använt av många människor före oss", säger Veronica Wendin.
Ett sätt att skaffa sig en viss kontroll som konsument är att läsa in sig på vad olika märkningar och certifieringar står för, tipsar Veronica Wendin. För att en vara ska kunna märkas med exempelvis Svanen krävs det att den lever upp till vissa specifika krav.
Ett tips för att slippa bli påverkad av rea och olika erbjudanden på kläder som vi kanske inte behöver är att sluta prenumerera på nyhetsbrev och liknande.
Hur ska vi göra med det dåliga samvetet som många av oss konsumenter har och hur ska vi lära våra barn om hållbarhet utan att framkalla ångest hos dem?
– I skolorna jobbar de jättebra med hållbarhet och jag tror att vi måste prata om alla små steg och val som vi kan göra i vardagen. Man ska inte behöva känna att man bär världen på sina axlar och tvingas lägga om hela sitt liv, det blir orimligt. Det är också viktigt att prata om social hållbarhet, när vi mår bättre så blir det också lättare att göra mer hållbara val, sortera vårt avfall rätt, gå till återvinningen och välja bussen framför bilen.
"Fint använt skick", är en varlig beskrivning när kläder och accessoarer som någon annan har haft före säljs vidare och nog kan det kännas skönt att slippa "gå in" helt nya skor.