Håll koll på villan - bli din egen husdoktor
Du besiktigar bilen varje år och besöker läkaren regelbundet. Men hur står det egentligen till med ditt hus? Det är inte speciellt svårt att ställa en diagnos på din egen villa.
Fotograf: Extern
Foto:
Den som är uppmärksam på husets svaga punkter slipper både dyrbara och onödiga reparationer.
Ett av de företag som arbetar förebyggande är Ocab som finns i hela landet. I samarbete med Villaägarnas Riksförbund har man tagit fram ett enkelt gör-det-själv-paket åt förbundets medlemmar för den som vill vara sin egen husdoktor.
- Vår Villadiagnos är en checklista, konsultation och handbok som hjälper villaägaren att kontrollera om huset har fel eller skador som behöver åtgärdas, säger vd Mathias Berggren som tillägger att varje hus är unikt och att den förenklade villadiagnosen först och främst ska ses som en förebyggande åtgärd.
- Vi har medvetet gjort diagnosen så enkel och klar som möjligt för att även den som inte har några kunskaper om byggnadskonstruktioner ska kunna undersöka sitt hus. Den som har frågor får naturligtvis ringa oss för kostnadsfri konsultation. Skulle det behövas en utredning på plats kan vi bistå med experter, men då utgår arvode.
Mathias Berggren menar att även om det finns åtskilliga saker en villaägare bör se upp med, så hör ändå fukt och mögelproblemen till de vanligaste problemen.
- Olika typer av grundläggningar har olika risker. I princip alla torpargrunder som inte är åtgärdade kan drabbas av påväxt på blindbotten eller insektsangrepp medan hus med källare är extra utsatta för fukt. Speciellt gillestugor med isolering på insidan av väggen är en klar riskfaktor. Samma sak gäller betongplattor på mark som har uppreglade golv utan fuktspärr mellan betongen och reglarna.
Ett ställe som många villaägare sällan undersöker är husets vind. I vissa villor går det inte ens att komma upp på vinden eftersom det saknas lucka, vilket innebär att eventuella fuktskador inte upptäcks i tid.
Om vinden saknar fuktspärr men ändå tilläggsisolerats kommer fuktproblemen som ett brev på posten. Dessa yttrar sig som påväxt i form av prickar eller missfärgning på väggarna eller reglarna.
Ett yttertak har en genomsnittlig livslängd på mellan 30 och 40 år om arbetet är ordentligt utfört. Mathias Berggren menar att man redan efter 25 år bör kontrollera taket regelbundet.
- Tegelpannor har en lång livslängd och ofta går det att återanvända dessa i samband med takomläggning. Då räcker det med att byta undertaket. Betongpannor vittrar däremot sönder, vilket man kan se i hängrännorna. Där finns det ofta små stenar som kommer från pannorna.
Mathias Berggren menar att inte heller de gamla eternitpannorna håller för evigt. De kan spricka medan gummipackningen som finns mellan spik och panna kan vittra sönder, vilket leder till läckage.
Inne i huset är det extra viktigt att inspektera duschutrymmena och tvättstugan.
- Ta för vana att se över de olika våtutrymmena regelbundet. Om det finns bubblor eller andra skador på ytskikten kan dessa vara otäta. Även otäta eller felaktigt utförda golvbrunnar orsakar omfattande och kostsamma skador varje år.
Så jobbar vi med nyheter