Sett till samtliga skolor i Luleå kommun har andelen niondeklassare med behörighet till yrkesprogram ökat under de senaste fem åren. Från förra året har det skett en ökning på 0,2 procentenheter till 89,6 procent, det visar Skolverkets statistik.
I kommunen finns 13 skolor som bedriver undervisning för årskurs nio. Av dem drivs tio i kommunal regi och tre är friskolor.
Andelen elever med behörighet till yrkesprogram är något högre på friskolorna jämfört med de kommunala – vilket är ett mönster som även återfinns i Sverige som helhet, skriver nyhetsbyrån Newsworthy.
Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning. Något även Luleå kommuns skolchef Maarit Enbuske beskriver.
– När vi tittar på våra tabeller så finns det en ganska stor skillnad mellan oss och de fristående skolorna, när det gäller antal nyanlända elever eller elever med okänd bakgrund, alltså de som varit i Sverige högst fyra år. På de fristående i Luleå är det bara en elev inom den kategorin och i den kommunala skolan har vi 72. Det tror jag också speglar att de fristående har något högre resultat än vad vi har, säger hon.
Resultatet varierar även mellan de kommunala skolorna – där andelen behöriga niondeklassare på Residensskolan och Tunaskolan låg strax under 80 procent i våras. Medan Kråkbergsskolan och Råneskolan hade en andel på närmare 100 procent.
Även dessa skillnader kan enligt Enbuske bero på hur många nyanlända elever som finns på respektive skola. Men också hur många som har föräldrar med en lägre utbildning.
För att öka möjligheten för alla elever att nå målen berättar hon att kommunen gör flera insatser. Bland annat en socioekonomisk viktning som dels innefattar elevpengen.
– Skolorna som har en högre andel elever med utländsk bakgrund får mer pengar i och med att man räknar med att det krävs mer resurser för dem. Även utifrån det socioekonomiska, alltså andelen elever som har föräldrar med låg utbildning. För forskningen visar att båda de här delarna har stor påverkan på resultaten.
Kommunen har även tittat på hur fördelningen av behöriga lärare ser ut mellan skolorna – där de inte kan se någon större skillnad.
– Att vi skulle ha bättre lärarbehörighet på skolor där det är högre socioekonomisk bakgrund hos eleverna, den kopplingen ser vi inte i år.