"Vi bollas bara fram och tillbaka hos kommunen, får olika svar hela tiden", säger Alexandra Lindberg, 34-årig mamma till Oliver, fyra månader.
Samtidigt som nya bostadsområden som Hällbacken och Dalbo tar form har den lantliga idyllen Östra Revelsudden hamnat helt i skuggan av kommunens storslagna tillväxtambitioner.
Grannarna i Västra Revelsudden, knappt en kilometer bort, fick kommunalt vatten och avlopp för några år sedan medan hushållen längre ut på udden förgäves har kämpat för att få bli VA-anslutna också.
– Vi bollas bara fram och tillbaka hos kommunen, får olika svar hela tiden, säger Alexandra Lindberg, 34-årig mamma till tre barn.
Hon har bott i Östra Revelsudden sedan 2008 och byggde nytt hus med sambon Axel för sju år sedan. Precis som merparten av de 13 bofasta har de en borrad brunn som förser dem med vatten – trots att kommunens egen vattenledning passerar förbi några hundra meter nedanför tomten vid Sinksundet.
Kvaliteten på det egna brunnsvattnet har klassats som surt, med förekomst av järn och magnan, vilket framgår av gula missfärgningar i familjens handfat, badkar och toaletter.
– Det känns inte bra alls när barnen är små. Därför får vi ofta hämta vatten i dunk hos Axels föräldrar inne i stan i stället, säger Alexandra med yngste sonen Oliver, 4 månader, i famnen.
Gula fläckar i badkar och handfat avslöjar den dåliga kvaliteten på vattnet från de egna brunnarna i Östra Revelsudden. "Mycket förstörs hemma. Det gula bränner fast i emaljen och går aldrig att få bort", säger Uld Lindberg, 57 år.
Hennes pappa Ulf Lindberg, 57 år, bor två hus bort och även han har problem med det undermåliga brunnsvattnet.
– Mycket förstörs hemma. Det gula bränner fast i emaljen och går aldrig att få bort. Somliga vill inte ens dricka ur kranen. Frugan har protesterat många gånger, säger Ulf som har bytt tre diskmaskiner och två toalettstolar bara de senaste tio åren.
Närmaste grannen Karl-Gunnar "Kalle" Andersson, 70 år, fick tidigare vatten från en gemensam brunn som delades med två andra hushåll men för två år sedan gick ledningen därifrån sönder.
– Ska jag gräva ner en egen ny ledning kostar det minst 100 000 kronor, så det får vara.
I stället tar han vatten från en gammal brunn på tomten som anlades sent 1800-tal.
– Jag har alltid varit uppfinnare och renoverade morfars gamla pump från 1972, kan koppla in den till tvättmaskinen och annat.
Karl-Gunnar "Kalle" Andersson, 70 år, hämtar hinkar med vatten från en 1800-talsbrunn. "Jag kämpar på men tänker mer på de som har små barn här i Revelsudden", säger han.
Men pumpen fungerar bara sommartid, så under vintern får han hinka (!) vatten från brunnen för alla dagliga sysslor.
– Jag kan inte dra slangar för de fryser bara sönder. Jag kämpar på men tänker mer på de som har små barn här i Revelsudden, säger "Kalle" Andersson.
Pensionären Hedvig Rosengren tillbringar också stora delar av året här i ett fritidshus byggt 1963 med borrbrunn.
– Det går knappt att använda vattnet längre, så jag tar med mig hemifrån lägenheten eller från pumphuset på andra sidan rondellen på Bensbyvägen. Vi är orättvist behandlade.
En liten strimma hopp väcktes 2019 när Västra Revelsudden, närmast Bensbyvägen, pekades ut som ett nytt verksamhetsområde enligt kommunens VA-plan, av hänsyn till att Sinksundet betraktas som en känslig innerfjärd som påverkas negativt av hushållens egna avlopps- och dagvatten.
Därför skedde nedgrävningar av nya spillvatten- och dricksvattenledningar i den västra delen, som fick full tillgång till kommunalt vatten och avlopp 2021.
Alexandra och Ulf Lindberg menar dock att de ursprungliga utredningarna gjorde gällande att även Östra Revelsudden skulle tilldelas kommunalt VA då, vilket aldrig skedde.
– "Vi tar bara Västra Revelsudden", sa de och plötsligt blev vi uppdelade, trots att de flesta bofasta finns här, säger Alexandra.
– Hela Revelsudden blev egentligen utdömt redan för tolv år sedan, eftersom innerfjärdarna växer igen. Därför sades det att vi alla skulle bli tvångsinkopplade till kommunens VA men sedan dess har ingenting hänt, säger Ulf.
Bortglömda, besvikna och frustrerade. De boende i Östra Revelsudden kräver kommunalt VA då vattnet från de egna brunnarna börjar vara otjänligt. "Det känns inte alls bra när barnen är små", säger Alexandra Lindberg med sonen Oliver, 4 månader, maken Alex samt pensionärerna Hedvig Rosengren och "Kalle" Andersson.
En desto mer negativ följd av VA-arbetena 2019-2021 blev att hela vägen ut till Revelsudden förstördes av tung lastbilstrafik när asfalten revs upp.
I dag återstår en lerig väg där boende får parera för djupa potthål överallt, trots muntliga löften från kommunen att vägen skulle återställas.
– De la bara på ett nytt gruslager och plattade till, sen fick vi beskedet att det inte skulle bli mer för att det kostade ”tiotals miljoner kronor”, säger Ulf Lindberg.
Kommunens VA-plan 2030 revideras i skrivande stund, för nya politiska beslut i juni 2024, så nu hoppas de boende att även Östra Revelsudden till slut kopplas till kommunens stora vattenledning, som endast en av de boende har tillgång till i dag.
– De har till och med markerat var inkopplingarna skulle ske, säger Alexandra Lindberg.
"Jag har alltid varit uppfinnare och renoverade morfars gamla pump från 1972, kan koppla in den till tvättmaskinen och annat", säger Karl-Gunnar Andersson, 70 år, Östra Revelsudden.
Men beskeden hittills har varit att de får bekosta hela anslutningen själva, med grävningar, material och så vidare.
– I så fall måste vi bilda en förening först för 78 000 kronor, ha tillstånd och servitut för själva grävningarna också. Bara att koppla in oss skulle kosta 116 00 kronor och de har gjort en grov beräkning på totalt 250 000 kronor per hushåll, säger Alexandra Lindberg.
– Sen måste vi stå för pumpstationen för avloppen också, liksom årlig service och underhåll. Det känns som negativ särbehandling. Kommunen slänger ut mycket pengar på Dalbo och Hällbacken men skiter i oss, säger Ulf Lindberg.
Trots alla motgångar trivs de ändå bra i det natursköna bostadsområdet på den bortre sidan av Sinksundet.
– Det är utanför stan men ändå nära. Jag brukar alltid säga att pizzan fortfarande är varm när man kommer hem, säger Ulf Lindberg.