I början av maj är det livat i grodgölen

Biologen Andreas Broman från Luleå fascineras av naturen. Varje vår brukar han besöka en liten göl utanför Gunnarsbyn där grodorna samlas.

Biologen Andreas Broman är också en duktig fotograf. Med vadarbyxor och ett kamerahus som tål vatten kan han också fånga lite av livet under ytan.

Biologen Andreas Broman är också en duktig fotograf. Med vadarbyxor och ett kamerahus som tål vatten kan han också fånga lite av livet under ytan.

Foto: Joakim Nordlund

Luleå2022-05-19 09:00

På håll kan man se några huvuden guppa. Ett par av grodorna blänger skeptiskt för att till sist dyka ner. När de blir störda söker det sig i stället en bit bort och fem minuter senare börjar parningslätena. 

För den som växte upp under 70-talet och 80-talet kan ljudet jämföras med det knarrande läte som en i uppförsbacke lätt plågad Puch Dakota kan frambringa.
– Nu har de ändå lugnat sig lite. Parningen pågår under några intensiva dagar och då är de ofta inte lika skygga, berättar Andreas Broman.
Han arbetar som marinbiolog på länsstyrelsen med bas i Luleå och han och familjen har ett litet torp i en by två kilometer från Gunnarsbyn. I flera års tid har han, hustrun Sara och döttrarna Frida och Selma besökt den lilla grodgölen tillsammans men just den här gången kommer han själv.
– Titta här har du de befruktade äggen. Om någon dag kommer det att vara fullt med grodyngel här, berättar han.
Han tar med sig sin kamera och fotograferar ansamlingarna av ägg som ligger på solsidan som stora geléklumpar
Grodorna som är födda på just den här platsen kommer troligtvis tillbaka när det är dags för parning i början av maj. Då måste de passera en liten väg och många blir också överkörda även om trafiken på den lilla grusvägen inte är så omfattande.


 På vissa håll i Sverige har man skapat speciella grodövergångar som också räddar livet på väldigt många grodor, berättar han när han står ute i vattnet med sin kamera.
Det kan vara väldigt många grodor som samlas där samtidigt om man lyckas pricka in tiden perfekt.
– Jag har väl en bild där det säkert är tusen grodor som sticker upp huvudena samtidigt, berättar han.
Utdikningen av våtmarker har lett till att många grodpölar har försvunnit. Det har gjorts på väldigt många ställen i jordbrukslandskapet vilket i sin tur har lett till färre grodor och paddor.


– Det har väl lett till att alla groddjur, ja faktiskt alla kräldjur, är fridlysta. Men. Det finns ett undantag. Man får ta med sig lite grodrom och låta den kläckas till yngel. Fast då måste man släppa tillbaka dem när de har kläckts och blivit grodor.


Är det något man behöver ta i beaktande för att inte störa?
– Det är väl att köra försiktigt på vägen så att man inte kör ihjäl de som är på väg hit. Annars så stör man inte så jättemycket. 


 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!