Sandra Keinström Rynbäck är verksamhetschef för psykiatrin i Gällivare. Då och då har hon patienter som blir kvar trots att de är färdiga att åka hem.
– Det handlar om att kommunerna inte har kunnat ta emot dem.
Vad får det för följder?
– Det är en komplex fråga, men det är klart att det blir ju en plats hos oss som upptas av en färdigbehandlad patient. Samtidigt vårdas en patient på sluten psykiatrisk avdelning längre tid än vad det finns behov för.
Efter tre dygn har regionen rätt att ta ut en avgift från kommunen på runt 12 000 kronor per dygn för varje utskrivningsklar patient, ändå fortsätter problemet.
De kommuner som är "sämst" på att ta hem sina patienter är Boden, Jokkmokk, Kalix, Luleå och Övertorneå, där bara knappt en tredjedel av patienterna ifjol kunde tas emot av hemsjukvården samma dag som de blev utskrivna.
Krister Hammarbergh (M) är ordförande i Region Norrbottens revision och han ser en risk att patienterna kommer i kläm.
– Det tydligaste är att vi får en överbeläggning på våra sjukhus, vilket gör att andra patienter blir lidande. Därför har revisorerna i regionen och tio av länets kommuner gått ihop om att granska utskrivningarna till hemsjukvården, berättar han.
Bakgrunden är att Region Norrbotten och länets kommuner år 2013 slöt en överenskommelse som innebar att kommunerna tog över ansvaret för hemsjukvården när patienterna skrivits ut från sjukhusen. Kommunen tog enligt avtalet också över ansvaret för palliativ vård i hemmet och för exempelvis hjälpmedel och bostadsanpassning.
– Fortfarande efter tio år tolkar regionen och kommunerna det här avtalet olika, säger Krister Hammarbergh.
Med samma frågeställningar i fokus har regionens och kommunernas revisorer gjort var sin egen granskning för att belysa olika perspektiv.
Det som kom fram är bland annat att kommunerna tycker att regionen är dålig på att ge tillräcklig information kring patienterna och dessutom ofta ändrar utskrivningsdatum så att det blir svårt att planera för personalen och hinna beställa hem hjälpmedel.
Regionens företrädare i sin tur tycker att flera kommuner påbörjar planeringsarbetet för hemgång för sent.
– Men istället för att lösa problemen försöker regionen och kommunerna skjuta över ansvaret och kostnaderna på varandra, säger han.
Nästa steg blir att revisionsrapporterna behandlas av regionstyrelsen och kommunstyrelserna. Krister Hammarbergh hoppas att de ska ta tag i problemen och lösa dem.
– Det här måste fungera. För vårdtagarnas skull.
I veckan träffades kommunens och regionens revisorer i Luleå för att ta del av varandras granskningar. Merja Pikkuaho är ordförande för revisorerna i Haparanda kommun och känner till problematiken i den egna kommunen.
– Det händer att vårdtider förkortas och förlängs och då är kommunen inte beredd på att ta emot patienterna.
Gun-Britt Andefors, revisor i Kalix kommun, tycker det är bra att granskningen har gjorts.
– Man trodde inte det var sant att det var så stora brister – att de träter på var sin sida och inte kommer överens, istället för att se till att det blir bra. Det är ju patienterna som drabbas i slutändan.
Thore Johanson, ordförande för revisorerna i Kiruna, instämmer.
– Det är märkligt att man varit osams om avtalet i tio år men ändå inte gjort någon uppföljning eller försökt rätta till någonting.