Kompetensförsörjning.
Så kallar landstingsråden Britt Westerlund (S) och Monica Carlsson (V) den största utmaningen som Norrbottens landsting står inför.
I klartext: brist på vårdpersonal.
– Det är nog illa som det är i dag. Och då vet vi att det väntar stora pensionsavgångar fram till år 2020, och att vi blir fler äldre vilket betyder fler sjukdomar. Behovet ökar alltså, säger Monica Carlsson.
Läkarbristen är inget nytt. Kostnaden för stafettläkare ökar trots krafttag.
I vinter har vi också sett hur vårdplatser stängts på sjukhusen eftersom det saknas sköterskor. En utveckling som varit på gång länge men bromsats av övertid och kanske även flytt av verksamheter.
– Det beror på en kombination av flera olika saker. Men vi har inte varit nog lyhörda och blev tagna på sängen av att det var så pass allvarligt. Det kommer en sommar när anställda ska ha semester också. Bemanningsfrågan är en stor oro, säger Britt Westerlund.
Landstinget har tvingats vidta ett batteri av akuta åtgärder. Bland annat ser man över ett särskilt nattillägg, försöker fördela om sysslor mellan yrkesgrupper och skapa bättre villkor för vidareutbildning.
Problemet är dock ett systemfel som måste lösas på längre sikt. Högre lön, absolut. Men den viktigaste faktorn för att vända utvecklingen är att förbättra arbetsmiljön, tror råden.
– Att jobba inom sjukvården är ett intressant jobb. Vi måste se till att släppa in personalen i planeringen i ännu högre grad, säger Britt Westerlund.
– Helt klart. Jag var en dag på intensiven. Det man pratade allra mest om var schemat och möjligheterna att påverka sitt jobb. En annan del är att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden och få fler män som söker sig till vården. Det ska vi jobba hårt med, säger Monica Carlsson.
När det gäller läkarbristen finns ljuspunkter. Ett samarbete med Västerbottens landsting ska höja statusen på glesbygdsläkare.
– De har ett bredare uppdrag. Vi bör också skapa möjligheter till medföljande att få jobb, så att familjen kan bosätta sig. Rekrytera tillsammans. Ett samarbete mellan exempelvis LKAB och landstinget skulle kunna fungera jättebra, säger Britt Westerlund.
Den regionaliserade läkarutbildningen i Sunderbyn har slagit väl ut. Flera läkare har valt att stanna i länet. Råden öppnar för att kopiera succékonceptet till sköterskesidan.
– Det kanske är lösningen när det gäller specialistsjuksköterskor också? En regionaliserad utbildning i Sunderbyn. Det är något att jobba ännu hårdare för, säger Monica Carlsson.
– Efterhand som närsjukvården byggs ut kommer det behövas fler specialistsjuksköterskor, säger Britt Westerlund.
Samtidigt har vården monterats ned i glesbygdskommuner. Indragningar av läkarjour och mammografi, exempelvis. Och de långa och i många fall riskabla sjuktransporterna har fått hård kritik i NSD:s artikelserie.
– Visst är det så att resorna ökar eftersom vården koncentreras till vissa platser. Samtidigt kan vi inte göra något åt att avstånden är långa i Norrbotten och att E10:an är bedrövligt dålig, säger Monica Carlsson.
– Vi har ändå god vård. Vi har gott om ambulanser och avtal med grannlän och grannländer som hjälper till, säger Britt Westerlund.
– Jag är övertygad om att vi kommer att ha fem sjukhus kvar i Norrbotten i framtiden. När det gäller åkommor i hjärta och hjärna är tiden så viktig och avstånden så långa att vi måste behålla sjukhusen, säger Monica Carlsson.
Utvecklingen av framtidens sjukvård handlar mycket om e-hälsa, självvård i hemmet och förebyggande åtgärder, tror råden.
– Den distansöverbryggande tekniken gör att resorna för att få specialistvård blir färre. Man kan sitta i Norrbotten och få tillgång till spetskunskap i Umeå. Det gör vården bättre och tillgängligare, säger Monica Carlsson.
– Utvecklingen mot vården i hemmet och självvård gör att vi inte behöver söka vård lika ofta. Det finns risker, javisst. Det måste gå att få kontakt med vården och samarbetet mellan kommun och landsting är viktigt. Men vi ska inte glömma att fler och fler i dag faktiskt vill fortsätta bo hemma i stället för på äldreboende. Det måste vi fixa, säger Britt Westerlund.
På den förebyggande sidan finns mycket att göra. Norrbotten satsar bland annat på att utöka hälsosamtalen.
– Vinsterna är så stora att det nästan inte går att fatta. Med bättre insikt i hur livsstilen påverkar kan man få bort 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna och 60 procent av cancersjukdomarna, säger Britt Westerlund.
– Jag lyssnade på en forskare på Vinnovakonferensen som var övertygad om att vi i framtiden kommer att kunna gentesta oss för att få reda på vilka sjukdomar vi riskerar att drabbas av. Och därmed tidigt få kunskap om hur man ska göra för att förhindra det, säger Monica Carlsson.