För sex år sedan fick kommunstaben i uppdrag, efter beslut i kommunfullmäktige, att ta fram en ny utvecklingsplan för skärgården. Sedan dess har dialoger förts med olika intressenter som berörs av utvecklingsplanen. Nu är den på gång – och synnerligen efterlängtad av Luleå skärgårdsförening.
– Vi har väntat och väntat, konstaterar Erika Hansson, ordförande i föreningen.
Det övergripande syftet med planen sammanfattas i två punkter: Skärgården blir tillgänglig för fler människor och skärgårdens unika miljöer ska bevaras.
Det som presenterats är ett förslag till en utvecklingsplan som ska gälla fram till 2040. Planen är nu ute på samråd till 19 december och under denna tid går det att komma in med synpunkter kring det som presenterats. När detta är gjort kommer planen ses över igen innan politikerna ska ta beslut.
– Vi måste få tid att sätta oss och gå igenom alla aspekter av det här. Men i det stora hela är det jättebra att man tar upp frågan och att man har en plan, för det har man inte haft tidigare, säger Erika Hansson som upplever att utan en plan att förhålla sig till har skärgårdsfolket blivit överkörda i vissa frågor.
– Nu tänker vi inte ge oss, vi har väntat på den här planen för att ta tag i bland annat kommunikationsfrågan, säger hon.
Hon är tydlig med att kontakterna med kommunen är goda och skärgårdsföreningens medlemmar kommer inom kort ha möjlighet att ställa frågor till kommunen i ett möte. Det finns saker i förslaget som Erika Hansson anser behöver förklaras och förtydligas, inte minst frågor som rör den framtida pendlingstrafiken för de fast boende i skärgården.
Skärgårdsplanen omfattar fem områden: Kommunikationer, boende, näringsliv, fast och rörligt fritidsliv, natur och kultur. Under punkten för just kommunikationer finns inslag som oroar Erika Hansson.
"De resurser som läggs på pendelbåtstrafik skulle möjligen kunna ge större effekt om de istället användes för utökad turbåtstrafik", står bland annat att läsa.
Erika Hansson fruktar att det kan betyda att pendelbåtstrafiken från vissa öar riskerar att försvinna och en utökad turbåtstrafik skulle inte kompensera detta eftersom det rör sig om två olika typer av kommunikation.
– De som exempelvis bor på Hindersön är inte så sugna på att sitta och åka båt i tre och en halv timme som alla turister gillar att göra, säger hon.
Men så detaljerad är planen inte i denna fråga och inget är fastslaget, enligt Sandra Viklund, strateg på kommunstaben och den som samordnat och färdigställt utvecklingsplanen.
– Det är behov av att utreda det vidare hur man kan göra det effektivare. Det finns inget ställningstagande kring det, säger Sandra Viklund och nämner även byggandet i skärgården som ett annat område som kräver mer utredning.
Att förslaget till plan tagit så lång tid att färdigställa beror enligt Sandra Viklund på att tidigare ansvariga personer gått i pension under arbetet men även att skärgårdsplanen fått stå tillbaka för annat och prioriterats ned.
Men nu är den ute för beskådan på samråd och någon gång under våren tror hon att den kan fastslås av politikerna. När det är gjort har alla parter något att utgå från.
– Jag tycker det känns bra att vi får ett samlat dokument och visar vilka prioriteringar kommunen ser behöver göras för att det ska ske en utveckling i skärgården, säger Sandra Viklund som ser fram emot att inom kort möta skärgårdsföreningen och ta emot de synpunkter som kommer in.
Evelina Rydeker (MP), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, är glad att planen nu tagit ett stort steg mot att bli verklighet efter att ha dragits i långbänk i många år.
– Det betyder att vi vet vad vi ska fokusera på i framtiden. Men vi måste vänta in samrådet så att alla får komma in med sina synpunkter. Det här ju ingen färdig plan, säger hon.
Evelina Rydeker vill inte spekulera i om den nya planen innebär att Luleå kommun satsar ännu mer resurser på skärgården men att skärgården ska synliggöras mer är hon på det klara med.
– Vi behöver se skärgården som den tillgång den är för kommunen. Det är få kommuner som har en sån här möjlighet. Vi har en otrolig pärla i vår skärgård. Den är en av anledningarna till att jag själv flyttade upp hit men fler behöver få reda på det. Det är ändå 1 312 öar men vi behöver kommunicera det mer, att vi är en skärgårdsstad, säger hon.