– Könsuppdelningen på arbetsmarknaden är en skurk i sammanhanget. Om vi kan förändra det, då kan vi inte längre behandla kvinnor och män olika, säger hon.
Lena Abrahamsson är professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet.
Hon ingår också i Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, tillsatt av regeringen 2011.
– Problemet är att vi inte bara har fördomar om kvinnor och män, vi har också könsmärkta arbetsmiljöer och arbetsplatser. Säg vård och omsorg, då tänker du kvinnojobb, det är den tankevurpan som skapar problem. Man blandar ihop kön och kompetens, säger hon.
Så här uppstår tankevurpan, enligt Lena Abrahamsson: Kvinnor, kvinnlighet, kvinnojobb, låg lön, låg status, alltså låg kompetens.
Män, manlighet, mansjobb, högre lön, högre status, hög kompetens.
– Det här har överförts till andra system i samhället där vi ser på och bedömer kvinnor och män. Är det här en bra chef, är det här en riktig entreprenör, är den här personen lämplig som president? Forskning visar att vi har fördomar och det hänger ihop med den könsuppdelade arbetsmarknaden, säger Lena Abrahamsson.
Kvinnor är i ökande utsträckning på väg in i traditionellt manliga yrken, lokförare är bara ett exempel.
Men det går trögare att locka män att välja så kallade kvinnoyrken.
– Det är det som är det svåra, vissa yrken har högre status och verkar bra, andra verkar sämre. Men det är ju så att jobb inom exempelvis vård och omsorg har många bra aspekter i sig, men det är nästan ingen som pratar om det, säger Lena Abrahamsson.
Hur könsuppdelningen på arbetsmarknaden ska brytas är en av de frågor som diskuteras inom Delegationen för jämställdhet i arbetslivet.
I maj ska en lista med förslag till åtgärder lämnas till regeringen.
– Vi har bland annat pratat om att försöka ändra bilden av olika yrken. Det är svåra frågor, men vi kommer att beröra dem i vårt förslag, säger Lena Abrahamsson.
Hon är hoppfull när det gäller att få fler män att välja yrken som domineras av kvinnor, bland annat mot bakgrund av sitt eget yrkesval, civilingenjör.
– Det har lagts ned enorma resurser och pengar på att locka tjejer till teknikyrken. Jag har blivit utsatt för sådana projekt och satsningar. Skulle man göra motsvarande satsningar på att locka killar till exempel vårdyrken så borde det ge resultat, säger Lena Abrahamsson.
Vinsten med ett könsneutralt arbetsliv är att vi får ett bättre samhälle, även om följden blir att kvinnor och män får dela lika på både de bättre och sämre delarna av arbetslivet, anser hon.
- Det låter hårt, men om vi får ett samhälle där kön inte spelar någon roll så får vi ett mer demokratiskt och bättre samhälle för alla. Det handlar om en sorts rättvisa i samhället, säger Lena Abrahamsson.
Kvinnors rättigheter har stärkts kraftigt på alla plan under de senaste hundra åren.
– I stora drag skulle jag nog våga påstå att vi i dag har de grundläggande rättigheter som krävs för ett jämställt samhälle, säger Lena Abrahamsson.
Rättigheter är en sak, men kommer Sverige även att bli jämställt i praktiken?
– Det är jag övertygad om. Det kommer att gå mycket fortare än vi tror, eftersom det är så självklart att vi måste ha det så. De flesta av oss lever ganska jämställt i vår vardag. Mammor och pappor som har små barn delar hyfsat lika på både glädje och elände med hela livspusslet, för att få det att gå ihop, säger Lena Abrahamsson.
– Så jag är optimistisk, det kommer att hända något ganska snabbt. Jag vill tro att min dotterson som snart fyller ett år kommer att gå i skolan, bli tonåring och vuxen i ett Sverige som är jämställt.