Domen i det uppmärksammade väktarmålet kom på tisdagseftermiddagen. En övervakningsfilm utgjorde bärande bevis.
Den 11 oktober 2021 gick en man in i en matvaruaffär för att äta korv. På väg ut stoppades han och anklagades för att ha snattat en glass.
Två väktare tog honom till väktarrummet. En tredje väktare kom dit för att hjälpa till, tumult uppstod och mannen blev nedtvingad på golvet. Allt finns inspelat på övervakningsfilm.
Det som därefter hände i väktarrummet var enligt åklagare Anna Väppling att den 54-årige väktaren tog stryptag runt halsen på mannen och la en del av sin kroppstyngd över bröstkorgen medan brottsoffret låg med handfängsel på golvet.
Övervakningsfilmen var en bärande del i åklagarens bevisning, men även polisens bilder på bland annat blod på golvet i väktarrummet, flera vittnesmål, dokumentation av skadorna och ett rättsläkarintyg.
Åklagare Anna Väppling.
54-åringen hade anlitat den kände brottmålsadvokaten Johan Eriksson som också använde sig av bilder ur filmen – men för att bevisa motsatsen.
– Om man bestämmer sig för att man tycker att det ser ut som ett strypgrepp, ja, då kanske man tycker det. Jag påstår att det inte går att se något strypgrepp, sa han i sin slutplädering.
Brottmålsadvokat Johan Eriksson.
Övervakningsfilmen fick också avgörande betydelse för tingsrättens bedömning: "Rätten kan – efter att ha sett filmen minst ett dussin gånger och i olika uppspelningshastigheter – konstatera att man får en mycket god överblick av förloppet genom att se på filmen."
Det finns dock två brister konstaterar rätten: Att vissa delar av händelseförloppet skyms samt att filmen saknar ljud.
Eftersom halsen på brottsoffret i filmen är skymd av de två andra väktarna och ingen annan bevisning heller kan styrka att det förekommit ett strypgrepp godtar tingsrätten 54-åringens invändning om att det var en "huvudlåsning" och inte ett strypgrepp. En "huvudlåsning" är inte brottslig för en väktare.
Däremot anser rätten tveklöst att det är styrkt att väktaren tryckte en stor del av sin kroppstyngd mot sitt brottsoffer under nästan en minut och därmed utsatte honom för livsfara.
Tingsrätten avfärdar samtidigt 54-åringens påstående om nödvärn och menar att det är uppenbart att han "klart gick över gränsen för vad situationen krävde".
Tingsrätten ger dessutom en känga till rättsläkaren som gjort den utredning som åberopats av 54-åringen och hans advokat. Rätten menar är rättsläkaren är tendensiös och argumenterar för ett visst händelseförlopp i stället för att hålla sig till medicinska bedömningar, vilket får rättsläkarintyget att "framstå som en partsinlaga snarare än ett regelrätt sakkunnigutlåtande".
Ändå landar tingsrätten i uppfattningen att våldet var livsfarligt.
En annan omständighet av nästan lika stort värde när det gäller brottsrubriceringen är, enligt rätten, att mannen var helt försvarslös när han utsattes för våldet och att väktaren borde ha varit extra varsam med tanke på det. Det gör att väktarens agerande framstår som "hänsynslöst och rått".
Rätten beslutar att 54-åringen ska dömas för grov misshandel. Minimistraffet för det är fängelse i ett år och sex månader. Enligt rättens uppfattning var handlingen så allvarlig i det här fallet att det med råge överstiger minimistraffvärdet, men väger också in andra omständigheter. 54-åringen har drivit ett företag i väktarbranschen men kunde inte fortsätta jobba inom sitt yrke eftersom han tappade sitt förordnande.
Efter att ha beaktat de men som drabbat honom har rätten bestämt att straffet kan stanna vid ett år och nio månaders fängelse.
Domen kan överklagas fram till 2 maj.