För en månad sedan lämnade Galleri Systers nye konstnärlige ledare sin födelsestad Skellefteå. Under promenader i sina nya hemmakvarter blev han fascinerad av en särskild detalj, eldspjutsdörrarna. I sitt konstnärskap utgår Andréas Brännström ofta från lokal historia.
– Det handlar om att gräva där jag står. Dörrarna i Gammelstads kyrkstad innehåller stilelement som var för mig okända. Jag har inte sett något liknande varken i Bonnstan i Skellefteå eller i Lövånger.
Vid en första anblick kan kyrkstugorna i Gammelstad te sig snarlika, men om man studerar ytterdörrarna finner man olikheter. I många fall utgör de husets enda utsmyckning.
En av de första att uppmärksamma dörrens triangeldekor var antikvarie Karl Cajmatz som 1948 kallade fenomenet för "luledörren".
– Dekorationer av det här slaget är klassicistiskt allmängods, men här i norr verkar det bara finnas i Luleå och Råneå älvdal, berättar den före detta kommunarkivarien Kaj Bergman.
Det är ingen som med säkerhet kan slå fast motivets symbolik. Dekorationen kan beskrivas som en stiliserad obelisk. Dörrarna har en bottendekor som liknar en antik kolonn och ovanför finns en spetsig triangel.
En tolkning är att det handlar om ett eldspjut, vilket är ett bibliskt motiv när Abraham åläggs att offra sin son Isak och lät bygga ett offeraltare.
– Dörrarna har lokala tolkningar av antika dekorativa element. Triangeln kan symbolisera en eld. I enstaka fall har elden förtydligats med halvcirklar i triangelns bas, tillägger Kaj Bergman.
I dag består världsarvet i Gammelstad av 404 kyrkstugor. Ett flertal hus har fler än en kammare. Totalt finns 550 kammare.
Andréas Brännström har inlett konstnärlig dokumentation som just nu omfattar 150 dörrar. Siffran lär stiga. Fortfarande återstår ett outforskat kvarter.
– Jag har gått ungefär en mil om dagen sedan jag flyttade till Luleå. Det märkliga är att jag har funnit nästan lika många variationer som antal dörrar. Varje dörr är handgjord och visar på en folklig allmogekonst som jag tycker är intressant. Hantverkaren har känt frihet att förändra eller omtolka antika symboler, lite av "klippa och klistra". Allt för att skapa en statusmarkör i kyrkstaden.
Andréas Brännström har bakom sig ett händelserikt år med nomineringar till både P3 Guld och Grammis. Tillsammans med Ludvig Widman ingår han i gruppen Bottenvikens silverkyrka. Duons musik beskriver han som "väckelsetechno".
I dag vet han inte vad projektet ska utmynna i. Arbetet befinner sig i ett tidigt skede, men förhoppningen är att det ska resultera i någon form av dokumentation, kanske en konstutställning.
Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, hoppas att finna svaret på gåtan om motivets ursprung. I sin bok "Kyrkstadens förändring" pekar han likheter i kyrkportarna till Överluleå kyrka som invigdes 1831 och möjligheten att de kan ha skapat ett dörrmode i norr.
– Jag tror att motivet lanserades via kyrkan i Boden. På de två kyrkdörrarna syns en relief av en kolonn med en triangel i den övre delen.
Finns det någonting som talar för att vi kommer att få ett svar om betydelsen?
– Jag är själv nyfiken på den frågan. Jag planerar att leta efter arkitekten Jacob Wilhelm Gerss förarbete och hoppas att hitta brevväxling i riksantikvarieämbetets arkiv eller i riksarkivet. Det kanske kan ge ett svar.