Funktionell belysning i offentliga miljöer

På en gata i Frederiksberg i Köpenhamn finns 4 400 punkter av fiberoptik nedsänkta. Så fort mörkret sänker sig så börjar punkterna att lysa. - Ljuset berättar något om platsen som är en på- och avstigningsplats för tunnelbanan, säger Frida Schlyter. För Frida Schlyter är ljuset ett redskap att kunna skapa stämningar och atmosfärer. Och för orientering - för att se vad som är vad nattetid. Hon tycker att det i riktigt bra belysningsmiljöer finns något utstickande och något extra som inte finns där på dagtid. - Det ska inte bara finnas information om vad som finns där på dagtid, utan jag vill skapa belysning som berättar något mer. Annars utnyttjar jag inte de möjligheterna som natten ger. Frida Schlyter arbetar sedan några månader i Köpenhamn. Hon är landskapsarkitekt och tidigt under sin utbildning blev hon intresserad av belysning. - Jag tyckte det var självklart att vara medveten om hur miljöerna jag ritade skulle se ut även på natten. Med ljuset går det att uppleva miljöerna på ett annat sätt. Hon tog kurser om ljus och arbetade under några månader hos en ljusdesigner i USA. Nu jobbar hon för det danska företaget Hansen & Henneberg och hon är den första landskapsarkitekten som företaget anställer. - Det är en konsultfirma som arbetar med ljusdesign, belysningsplanering och projektering. Vår belysningsavdelning har en unik kunskap - finns inte rätt armatur ritar vi om en befintlig eller ritar en egen. Mina ideer utvecklas ännu mer här eftersom de har en sådan teknisk kunskap. Företaget jobbar med vägbelysningar, utställningar, parker och fasader. Frida själv föredrar utomhusmiljöer. Till en början tyckte hon att det där med att belysa gator inte lät så lockande. - Men nu har jag insett att en bra vägbelysning kan ge möjlighet att framhäva allt runt omkring. Är det en dålig belysning blir man bara bländad och allt annat förutom vägen försvinner i mörkret - något som är jättevanligt i Sverige. Hon tycker att Sverige har mycket att lära av Danmark, ett land vars vägbelysningsregler dessutom ligger till grund för vad som ska vara den europeiska belysningsstandarden. - Bra belysning ger ögat en vettig chans att uppleva något mer än bara det som är upplyst. Det ska vara funktionellt. Men också visuellt. Jag vill skapa något vackert som ögat kan vila på och som kan väcka tankar och känslor hos människor. Frederiksberg i Köpenhamn tycker hon är ett bra exempel på nattlig miljö. Hon promenerar på det nylagda torget där hennes företag har stått för all belysning. Platsen är annorlunda på många vis, fint sprutande vatten ryker som ånga upp ur marken, vid en vägg rinner ett vattenfall och när mörkret sänker sig börjar små, små tindrande ljuspunkter att lysa bakom vattnet. - Det här är en rogivande miljö samtidigt som det händer något. Folk tycker om att promenera här och det är alltid barn på torget som leker runt ångan. Mellan träden sitter ett slags strålkastare som kallas goboprojektörer på stolpar och lyser ner på marken. På dessa sitter filter som skapar mönster på marken - mönstret ger illusionen att det är ljuset som lyser genom gren- och lövverket. - Det är småsaker som gör det perfekt. Som att vi har egenritade LED-armaturer och har anpassat inomhusarmatur till utomhusbruk. Det är svårt att skapa bra belysningsmiljöer, tycker Frida. Och bländning är det största problemet i dag i många stadsmiljöer, tycker hon. - Som globarna, säger Frida. I Sverige är globarna alltför vanliga. Och de är superineffektiva. Hon förklarar att de är skarpa för ögat och de har ingen optik vilket gör att ljuset blir oriktat och far iväg lite överallt. - Med optik går det att styra hur ljuset kommer ut. Med en bra armatur och en bra optik blir det dessutom mer ekonomiskt. Bländning, säger Frida, gör att ögat inte får en chans att uppleva något mer än bara det upplysta - om ens det eftersom när vi blir bländade upplever vi miljön som mörk och störande. I Oslo har Frida just varit delaktig i att ta fram en plan för framtidens belysningsplan i det nya område som ska växa fram runt den nya operan i hamnområdet. - Där hade vi ett speciellt problem. Området ligger vid vattnet och de som står på land ska kunna uppleva havet utan störande ljus runt som gör att havet bara blir svart i betraktarens ögon. Och samtidigt ska båtar uppfatta land och ha en välkomnande vy av staden med hjälp av ljus. I Oslos hamnområde var Frida med om att sätta upp riktlinjer som ska säkra att belysningen blir av god kvalitet. Och att kommuner gör upp sådana planer blir mer och mer vanligt. Hon är positiv till denna kvalitetssäkring av belysningen i områden. - Där det vistas människor ska det finnas ljuskällor av bra kvalitet, som till exempel metallhalogen som återger färger på ett bra sätt. Samtidigt ska det ju finnas det där lilla extra tycker hon. Det är bra om inte allt är jämt upplyst i samma ljus. Det extra går att skapa med att något framhävs mer än något annat, eller som i Frederiksberg där flera träd på rad är upplysta på samma sätt - förutom det sista i raden som har ett starkare sken på sig än de övriga. - Då skapas något annorlunda och spännande - för den som vandrar här på dagen går det inte ens att ana. Närmast för Frida väntar kulturnatten i Köpenhamn. Då ska hon och hennes företag lysa upp Rosenborgs slott med fasadbelysning. - När det gäller fasadbelysning vill jag att det ska vara finstämt och enkelt, jag kör inte på det franska pompiga sättet utan tar in det nordiska i designen. Oavsett om det är fasader, vägar, torg eller parker som hon designar så handlar allt om en sak; att skapa anläggningar som ger en unik upplevelse nattetid.

Funktionell belysning i offentliga miljöer

Frida Schlyter leker med ljus och mörker. Hon är en landskapsarkitekt som arbetar med belysning av offentliga miljöer. - Jag vill inte bara sätta ut stolpar för att lysa upp en gata, utan vill också ge en visuell upplevelse.