Friskolans hårda kritik: "Hotar vår verksamhet"

Ingen ny gymnasieskola – och på längre sikt hotas hela verksamheten. Enligt Nya läroverkets vd Magnus Selberg kan förslaget på vinsttak för friskolor få drastiska följder.

Kritisk. Magnus Selberg ser utredningen om vinster i välfärden som ett stort hot mot friskolornas möjligheter till utveckling.

Kritisk. Magnus Selberg ser utredningen om vinster i välfärden som ett stort hot mot friskolornas möjligheter till utveckling.

Foto: Jonny Vikström

LULEÅ2017-02-22 06:00

– Man går emot det fria företagandet i en sektor med väldigt stor andel kvinnor, säger han.

Den så kallade Reepaluutredningen (se faktaruta) är ute på remissrunda. Nya läroverket har inte tillfrågats, men Selberg har ändå skickat in ett svar där han är starkt kritisk.

– Jag förstår vad de är ute efter. De vill säkra så att så mycket som möjligt av pengarna stannar i verksamheten. Och att begränsa vinsten till sju procent låter ju okej. Men när det handlar om operativt kapital blir följderna för friskolor helt orimliga eftersom vi i stort sett bara jobbar med människor och därmed har ett väldigt litet operativt kapital.

Om förslaget går igenom får Nya läroverket enligt Selberg en rörelsemarginal på 0,4 procent, vilket motsvarar högst 273 000 kronor i vinst per år.

– Då blir vi otroligt sårbara. Om Luleå kommun skulle få för sig att spara en procent på grundskolan, vilket man kan besluta om i december och genomföra i januari, så skulle vi gå back i driften. Utredningen vill komma åt stora koncerner men de som drabbas allra hårdast är små byaskolor. Säg att de får göra 20 000 i vinst. Det finns ingen säkerhet i det.

Du menar att er verksamhet hotas på sikt?

– Vem vill sitta i en styrelse där man är personligt ansvarig under de här förutsättningarna? Visst skulle vi kunna ta in fler elever för att kompensera men det är inte så man vill jobba.

Vad skulle du vilja se i stället?

– Kanske att man begränsar vinstuttag, framför allt för skolor som inte presterar bra. Eller att man granskar varför inte kommunerna kan använda sina pengar bättre. Genom att vi är effektivare får vi loss fyra miljoner extra varje år som vi satsar på undervisningen.

Tanken i utredningen är att nya satsningar inte ska kunna genomföras med vinster från annan verksamhet, utan bygga på egna investeringar. I början av februari berättade vi om Nya läroverkets planer på att starta en ny gymnasieskola i gamla Teliahuset i centrala Luleå.

– Finns inte en chans att vi startar den om det här går igenom. Marginalerna blir alldeles för små och riskerna för stora, säger Selberg.

Till SVT Norrbotten säger utredaren Ilmar Reepalu:

– De vill starta nya skolor utan att behöva investera några egna pengar. De utgår från det överskott som finns och det bygger på skattemedel. Då undrar man, vad är det för villkor som de tror ska finnas i den här verksamheten som inte finns någon annanstans? Man ska ju använda pengarna som man fått för skolan – inte till att köpa nya skolor.

Nya läroverket har gjort cirka en miljon i vinst per år de senaste åren.

REEPALUUTREDNINGEN

"Ordning och reda i välfärden" är egentligen namnet på Finansdepartementets utredning, som bland annat föreslår vinstbegränsningar för privata företag i välfärdssektorn, exempelvis friskolor och vårdföretag.

Utredaren Ilmar Reepalu fick uppdraget i mars 2015 och presenterade ett delbetänkande i november 2016. Den hetaste potatisen är förslaget på ett vinsttak på sju procent av investerat kapital, som ska reglera så kallade "övervinster" i företagen.

Förslaget är ute på remiss till 24 februari. Nyligen har tunga instanser som Konkurrensverket och Kammarrätten gjort tummen ned.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!