– Jag är besviken. På det här sättet tystas en nedrustningsröst, säger Malin Nilson.
Hon är generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet i Sverige och bördig från Luleå. IKFF har arbetat mot kärnvapen sedan 1945 och driver kampanjen ICAN i Sverige som 2017 tilldelades Nobels fredspris för sitt arbete med att förbjuda kärnvapen.
Att Sverige inte skrivit under förbudet mot kärnvapen innebär inte att vi kan skaffa atombomber.
– Sverige har skrivit under ickespridningsavtalet, påpekar Malin Nilsson.
– Men Sverige borde skriva på. Man vill inte stöta sig med Nato och USA, men Sverige skulle kunna visa vägen för de övriga nordiska länderna. Natomedlemskap och Finlands geopoltiska läge borde inte behöva påverka.
På FN-dagen i oktober i höstas blev Honduras det 50:e landet att skriva under FN:s kärnvapenförbud. Avtalet kan därmed träda i kraft 90 dagar efter ratificieringen, det vill säga den 22 januari 2021. Bland de 50 staterna som sett till att förbudet kan träda i kraft finns Vatikanstaten, Malta, San Marino, Österrike, Irland och Lichtenstein bland länder i Europa.
Andra länder utmärker sig för sin frånvaro bland undertecknarna: Storbritannien, USA, Frankrike och Israel, liksom arabstaterna utom Palestina. Ryssland och Kina har heller inte undertecknat avtalet.
2017 fanns det cirka 16 000 kärnvapen i världen, flera av dem betydligt kraftfullare än bomberna som fälldes över Nagasaki och Hiroshima 1945. I dag finns det mer än 13 000 kärnvapen.