Maskören Mila L Roberts håller masken när skådespelaren Josef Säterhagen blir Varelsen i "Frankenstein".
– Det är en utmaning och bland det svåraste jag gjort, säger hon.
Mila Roberts har verkligen en nyckelroll när det den 22 februari är Sverigepremiär av "Frankenstein" på Norrbottensteatern. Det är en grannlaga uppgift att förvandla Josef Säterhagen till Varelsen.
Inget monster
Att ta ordet monster i si mun som i filmernas värld göre sig icke besvär på Norrbottensteatern, här nämns det som Victor Frankenstein skapat som "Varelsen".
NSD fick vara med när Mila L Roberts tillsammans med dottern Isabel Löfgren Roberts la mask och smink på Josef Säterhagen.
Det är alltså en månad kvar till den svenska premiären av föreställningen, repetitionerna pågår för fullt och det gäller också mask och smink.
Ett ärr här och ett där, för mycket eller för litet. Ärren är för övrigt gjutna i gips-formar som vi till verkat och består av
hudvänlig silikon som sedan limmas på kroppen.
Det ska provas och testas fram och tillbaka.
– Vissa saker som vi hittar på ska bort.
Vi sitter bara någon meter från "förvandlingen" men har ändå svårt att skilja mask från verklighet.
När Mila L Roberts bättrar på "ett öppet sår" med mer färg ryser jag och tänker att nu blir det där ännu mer infekterat.
Strömmingsfiléer...
Så äkta ser det ut.
De konstgjorda ärren ligger på brickor och påminner om strömmingsfiléer.
– Hur tänkte Frankenstein då? På den tiden? Jag tycker att det har sett konstigt ut med Frankensteins varelse i filmen, ett fyrkantigt huvud med bultarna. Jag har funderat på vad Martin (Sundbom, regissör, NSDs anmärkning) vill ha. Dessutom vad har vi för tid och pengar?
Hur lång tid tar det att sätta masken på Josef?
– När det är premiär ska det ta ungefär en timme. En del saker ska alltså bort av det vi har hittat på och trots 33 års erfarenhet så kan jag inte säga vad, inte än.
Varelsen har en central roll i föreställningen och är på scenen mycket.
– Han är inne på scenen väldigt, väldigt, mycket och därför är det bra att vi får göra det flera gånger. Bland annat påverkas ju mask och smink om man svettas mycket.
Josef Säterhagen inskjuter kort från sminkstolen.
– Fast jag svettas inte så mycket.
Varelsen lever
Det är som sagt var ärr och blåmärken litet var stans på Josef Säterhagens kropp.
– Varelsen ska ju vara en levande människa. Berättalsen är ju under 1,5 år från början till slut.
Hur rankar du det här jobbet rent svårighetsmässigt?
– Det är bland det svåraste som jag har gjort. En riktig utm,aning och det är sällan man får jobba med den här typen av smink på teatern.
För att "Varelsen" ska få en sned näsa har Mila L Roberts tagit till ett knep.
– Jag har klippt sönder en napp för att få näsan sned.
Josef Säterhagen testar att föra in toppen av en napp i ena näsborren och vips så är "Varelsens" nästa krökt.
Gick skola i Luleå
Rollen i Frankenstein är också ett återbesök i Luleå och på teatern eftersom han studerade vid Teaterhögskolan i Luleå 1999 – 2003.
– Jag har inte sett filmen och jag har inte läst boken. Det var i alla fall inte den Frankenstein som Martin Sundbom ville göra så jag blev mer och mer sugen på rollen. Det är ju litet att offra livet och familjen om man inte kommer härifrån.
Du har två barn, får de se dig som "Varelsen"?
– Det var nog jobbigt när jag rakade bort hår och skägg, jag törs inte visa mig för den lilla.