– Nu spelar det ingen roll om man har tv eller inte eller vad man tycker om public service – man kan inte vägra betala, säger Pia Blank Thörnroos, jurist vid Skatteverket om public serviceavgiften som ersätter den gamla tv-licensen.
Public serviceavgiften betalas av alla som vid årets ingång har fyllt 18 och har en beskattningsbar inkomst här i Sverige, förklarar hon.
Tv-licensen kostade 2 363 kronor per år. Public serviceavgiften kommer att bli 1 procent av den beskattningsbara inkomsten med ett maxtak som gör att ingen behöver betala mer än ungefär 1 300 kronor.
Om det är flera vuxna i ett hushåll, ska alla betala?
– Ja, eftersom avgiften är knuten till personen, så ska alla betala.
En preliminär avgift dras varje månad samtidigt som skatten dras och sedan räknas den exakta avgiften ut i samband med deklarationen.
Den totala preliminära public serviceavgiften för kalenderåret 2019 beräknas uppgå till närmare nio miljarder kronor.
– Man har räknat med att få in ungefär lika mycket som förut. Blir det mer kommer avgiften sänkas, säger Pia Blank Thörnroos.
Britta Lind i Luleå är en av de ekonomiska förlorarna på den nya public serviceavgiften. Från och med årsskiftet kommer hon och hennes man samt två myndiga söner som fortfarande bor hemma att betala var sin public serviceavgift. Men hon klagar inte.
– Jag tycker det är bra. Det är många som inte har betalat tv-licensen. Det blir mer rättvist att alla får vara med och betala. Och blir det lite mer pengar till public service så kan de satsa mer pengar på journalistiken, säger hon.
Anna-Sofia Wirén, chef för Sveriges Radios område norr, är dock inte odelat positiv.
– Vi på Sveriges Radio har länge försökt att argumentera emot en skattefinansiering. Vi är oroliga över att vårt oberoende kan äventyras när vi kommer närmare politiken. Men nu är beslutet fattat och vi får förhålla
oss till det.
Något som hon däremot tycker är positivt är att riksdagen har tillsatt en utredning för att undersöka om public service kan grundlagsskyddas.
– Blir det så krävs en stor politisk enighet över gränserna för att ändra organisation, uppdrag och finansiering, vilket skulle göra vår framtid mindre osäker.
Kommer ni få mer resurser i och med det nya avgiftssystemet?
– Just nu vet vi bara vilka resurser vi har 2019. Det finns ännu inget beslut om hur villkoren ska se ut när vi får ett nytt sändningstillstånd 2020, men i det förslag som har lagts fram finns inget som tyder på mer resurser än tidigare. Det återstår nog en hel del politiska diskussioner innan vi vet hur framtiden kommer att se ut.
Folktandvården i Norrbotten har ett ansträngt läge på grund av personalbristen. Från och med 1 januari blir tandvården dessutom avgiftsfri ända upp till 23 år. Ändå tror inte tandvårdschef Tomas Josefsson i Region Norrbotten att det kommer att ställa till några större problem, mer än de som redan finns.
– Det har ju gradvis höjts från 19 till 22 och nu till 23. Det finns inte så supermånga ungdomar i den åldern i varje kommun att det kommer att få någon avgörande betydelse.
Det nya karenssystemet vid sjukskrivning innebär att den gamla karensdagen försvinner och ersätts med ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den genomsnittliga veckoinkomsten. Det betyder att den som skulle ha arbetat ett väldigt långt arbetspass sin första sjukdag inte går miste om lika mycket pengar.