Nästa år kan älgen bli rödlistad.
Vid SLU:s artdatabank räknar man på de senaste 21 årens statistik och om en art har minskat med 15 procent eller mer så blir den rödlistad.
Nästa rödlista sammanställs 2025.
– Vi kommer att ta in data från året och på det kommer vi göra beräkningarna på om älgen ska bli rödlistad, säger Henrik Thurfjell vid SLU:s artdatabank.
Henrik Thurfjell arbetar på artdatabanken vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Och mycket pekar på det. Älgstammen i de fyra nordligaste länen har enligt SLU:s beräkningar i genomsnitt minskat med en tredjedel, och på sina håll halverats, sedan den nya älgförvaltningen infördes 2012. Detta som ett resultat av en medveten sänkning av stammen genom jakt för att försöka minska skogsskadorna.
Älgbetesskador är orsaken till att älgstammen har minskats i Sverige.
– Det ser ut som att den kommer hamna på rödlistan, men vi ska inte säga något förrän vi har siffrorna svart på vitt.
Rödlistan är ett sätt att uppmärksamma hotade arter, men får inga juridiska konsekvenser och man kan ändå fortsätta jaga älg om den skulle hamna på listan.
– Vi jagar ju också björn och lodjur i Sverige som är rödlistade.
SLU:s artdatabank har sina lokaler i Ultuna i Uppsala.
Minskningen är kännbar bland jägarna.
– Älgtillgången är betydligt lägre nu än vad den varit tidigare. Det är en nedåtgående trend, det visar all avskjutningsstatistik, säger Gustav Svensson, vice ordförande och jaktchef i Luleå jaktvårdsklubb, en ideell förening öppen för alla kommunens medborgare som vill lösa jaktkort.
Luleå jaktvårdsklubb arrenderar all kommunal mark och i utbyte utför jaktklubben skyddsjakt åt Luleå kommun. Av klubbens 561 jägare är det 139 som jagar älg, resten jagar bara småvilt.
Medlemmarna jagar på Luleå kommuns mark på Hertsön, Kallax och i skärgården samt på några privata marker kring Ersnäs. I inlandet har jaktklubben jakträtt på bolagsmark i Svallberget, Görgeå, Sörliden, Lomberget, Mettajärvi, Narken och Storlandet.
Klubben har fört statistik sedan 1989. Toppåret 2002 fällde man 77 älgar. Ifjol bara 16.
En bild från fjolårets älgjakt: Gustav Svensson på pass i älgskogen.
Från i år har klubben anammat Svenska jägareförbundets riktlinjer på egna licensområdet som omfattar främst Luleå kommuns mark.
– Vi ska rikta in oss på unga djur och även se till att det blir en jämn fördelning mellan han- och hondjur.
Med en högre medelålder blir det en bättre reproduktion.
– Du vill hellre ha fler äldre hondjur som föder en kalv nästa år. Har du ett ungt hondjur kan det ta ett eller två år innan hon blir med kalv.
Ett alltmer sälsynt djur i våra skogar.
Den första av de vuxna älgarna som fälls ska vara en tjur, därefter får även hondjur fällas men det får aldrig fällas fler kor än tjurar. Efter att två vuxna djur är fällda måste man fälla en kalv innan man får fortsätta att fälla de vuxna djuren. Det får aldrig fällas fler än två vuxna älgar än antalet fällda kalvar.
– Det är en liten mjukstart till en början så att vi kommer igång med detta. Man måste göra regler som alla medlemmar förstår och kan uppfylla. Sedan kommer vi säkert bygga vidare på det.
Älgstammen har minskat kraftigt de senaste åren.
Själv är han från södra Sverige där det länge har varit praxis att ha en förvaltningsplan bland jägarna med tydliga riktlinjer om vilka djur som ska skjutas. Det gäller både älg och hjort.
– Här uppe i Norrbotten är det först de senaste fem till tio åren som man har börjat tänka i de banorna och det har ju att göra med att det har varit väldigt god tillgång på djur tidigare.
Han vill förtydliga att på klubbens jaktmarker utanför det egna licensområdet följer de älgskötselområdets riktlinjer.