Framtidsjobbet som får nobben

Högskoleverket har undersökt balansen mellan arbetsmarknadens behov och tillskottet av utbildade från högskolan.
För en del av yrkesgrupper där efterfrågan är större än tillgången, till exempel läkare, där behövs det fler utbildningsplatser.
Så finns det utbildningar där det finns platser men där intresset bland studenterna är lågt. I det facket hamnar fritidspedagogutbildning.
800 till 900 på lärarutbildning
För fritidspedagoger, yrkeslärare, biomedicinsk analytiker, receptarier, högskoleingenjörer, förskollärare och specialpedagoger beräknas bristen av arbetskraft kvarstå fram till 2025.
Vid Luleå tekniska universitet går 800 till 900 studenter på lärarutbildningen. Bland dem är det cirka 50 studenter som pluggar till fritidspedagog.
I ett grupprum sitter hela årskurs två vid fritidspedagogutbildningen och skriver en rapport.
? Jag vill jobba med människor. Att jobba med unga är lärorikt och man lär sig alltid något nytt, säger Ida Gustavsson, 25, student, om sitt val av utbildning.
Stora möjligheter till jobb
Per Aronsson, 31, har tidigare utbildat sig i arbetslivsfrågor och organisation inom företag. Vilket inte resulterade i arbete. Nu ser han fram emot att att jobba som fritidspedagog.
? Det ger möjlighet att vara med i barns sociala utveckling och hjälpa dem med en meningsfull fritid,
något som blir mer och mer viktigt. Jag vet att det finns stora möjligheter att få jobb genom att jag kollade
på AMS hemsida. Där finns något som heter yrksekompassen där man kan se arbetsmarknadsläget för olika jobb, säger han.
Intresset för fritidspedagogutbildningen är lågt. Studenterna tror att det delvis beror på att det för många är otydligt vad en fritidspedagog jobbar med.
?Inte samma yrke?
? Folk frågar, varför läser du inte till lärare. Men jag vill ju inte jobba som lärare, fritidspedagog är inte samma yrke, säger Stina Hedvall, 20, student.
En del av utmaningarna för framtiden finns på arbetsmarknaden, snarare än i utbildningen, konstaterar Högskoleverket i sin utredning.
Lönen också avgörande
När intresset från studenterna är lågt räcker inte fler utbildningsplatser för att skapa balans. Man skriver att exempelvis förskolläraryrket måste bli attraktivare för att fler ska välja att arbeta där. Yrkens popularitet har också att göra med löneläget.
I utredningen visas en sammanställning av årsinkomster 2007. Den visar att de som tjänar mest, läkare och ekonomer, har dubbelt så höga inkomster som de som tjänar minst, förskollärare och fritidspedagoger.