Emma Engelmark (till vänster) och Sana Suljanovic.
Socialdemokraterna anser att omröstningen handlar om utbildning av elever och hur skolstrukturen bäst ska organiseras för att ge hög kvalitet.
När S presenterade sitt motförslag i folkomröstningsfrågan förde partiet även fram tankar på att bedriva medborgardialoger om Luleås utveckling, men det skulle ske vid ett annat tillfälle.
– Skolan är till för barnen. Det är klart att det kan bli en krock när det gäller landsbygdsutveckling, men jag tycker att barnens rätt till bra utbildning väger tyngre. Sedan får man göra andra insatser för landsbygden politiskt, men skolan kan inte driva landsbygden, säger Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden (bun).
De flesta andra partier är av motsatt åsikt.
– Vi anser att barnens bästa är en större fråga än så. Om Luleå ska växa måste landsbygden få växa också. Så ser det ut i kommuner som haft en positiv utveckling över tid. Och livskraftiga byar behöver skolor i närområdet för att kunna locka till sig barnfamiljer, säger Bertil Bartholdsson , Vänsterpartiets gruppledare.
Busstransport till Råneåskolan. Det har blivit verklighet för barnen i Vitådalen sedan skolan stängde.
Han fortsätter:
– Vi ser också att det finns underlag för skolor och att prognoserna ser bra ut. Skolan har också den funktionen att den blir en samlingslokal för byn, där man exempelvis spelar revyer.
Sverigedemokraterna har en liknande åsikt.
– Rycker man skolan så förändrar man hela strukturen i byn. Frågan är mycket större än att bussa elever till skolan, säger Per Göransson (SD), gruppledare.
Erland Nilsson, gruppledare för Landsbygdspartiet.
För Landsbygdspartiet är frågan i högsätet.
– Man måste se samhället som en helhet, och där ingår basservice, exempelvis förskolor och grundskolor, på landsbygden. Vi står mitt i en pandemi där gränserna stängts, och stora brister i samhället avslöjats, exempelvis i matförsörjningen. Vi ser också att unga familjer flyttar ut från staden. Landsbygden har fått en uppgradering i och med pandemin, säger Erland Nilsson (LPO), gruppledare.
Moderaterna vill inte blanda in landsbygdsutveckling i folkomröstningen. Partiet lutar sig mot att beslut om skolstrukturen fattats i barn- och utbildningsnämnden.
– Nämnden har att ta hänsyn till skollagen och direktiven om alla barns rätt till bra utbildning. Så länge nämnden tar besluten kan inte landsbygdsutveckling vägas in. Om det finns en vilja hos politikerna att ta frågan till fullmäktige så är inte vi emot det, säger Sana Suljanovic (M), andre vice ordförande i bun.
Vitåskolan lades ned 2019.
Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, har noterat att partierna saknar samsyn.
– Det är väldigt tydligt att det finns en uppdelning.
Vad anser du?
– Självklart är det så att en skola är mycket mer än en utbildningsinstitution. Man kan inte plocka bort de perspektiven. En skola kan vara livsavgörande för en by. Men även exempelvis för högstadieskolor i stadsdelar har den en stor funktion. Här finns ofta sporthallen och fritidsgården där kompisarna hänger, säger Matti.
Ida Bo-Sturesdotter Eriksson.
Jämtöbon Ida Bo-Sturesdotter Eriksson har sett hur vardagslivet förändrats i byn sedan Vitåskolan lades ned.
– Logistiken är det största problemet. För mig är det omöjligt att inte väga in allt det som blivit svårare för oss. Det är inte heller så enkelt som att säga att utbildningen alltid är bättre i större skolor. Det känns sorgligt att det gick så långt som till en folkomröstning, att det inte gick att lösa med dialog, säger hon.