5 april gick LuleÄ lokaltrafik ut med informationen att linje 65 lÀggs ner av ekonomiska orsaker. 17 april stannade den för gott.
â Vi har en trĂ€ngd ekonomisk situation dĂ€r vi mĂ„ste se över kostnaderna och den hĂ€r linjen har haft ett fĂ„tal resande. SjĂ€lvklart blir det en försĂ€mring men vi anser att vi mĂ„ste göra det hĂ€r, sĂ€ger Anna Kowal LindbĂ€ck, marknads- och kommunikationschef hos LLT.
Linjen, som Àr en servicelinje för Àldre och funktionshindrade, har gÄtt frÄn Oscarsvarv och pÄ sin vÀg till KallkÀllan bland annat passerat centrala LuleÄ, vÄrdcentralerna och matbutiker.
NÀstan 30 personer samlades pÄ Oscarsvarv under onsdagen för att uttrycka sitt missnöje över LLT:s beslut. SnittÄldern och rollatortÀtheten Àr hög i den samlade skaran. Att kunna ta sig in och ut ur bussen pÄ ett tryggt sÀtt Àr en av anledningarna till att den varit uppskattad.
â Det Ă€r ingen vanlig buss, det Ă€r en servicelinje. Trevliga chaufförer som hjĂ€lper till med allting, lyfter upp rollatorer, vĂ€skor, ja allt. Man kĂ€nner sig sĂ„ sĂ€ker, sĂ€ger Margareta Löfgren som bor pĂ„ Oscarsvarv.
Att det var sĂ„ snabba puckar frĂ„n beslut till att bussen slutade gĂ„, gör att mĂ„nga kĂ€nner att det inte fanns tid att protestera â och om möjligt fĂ„ LLT att tĂ€nka om. Men protesterar, det gör de fortfarande. Och tĂ€nka om, det vill de att LLT gör.
â Det blev ju vĂ€ldigt abrupt och kom som en chock för oss allihopa. Man kanske hade kunnat köra bussen tre dagar i veckan eller nĂ„got sĂ„dant, det hade varit bra om det fanns nĂ„got alternativ för att ha kvar den, sĂ€ger RenĂ©e Nilsson.
Men att linjen ska starta upp igen Àr inte aktuellt.
â Jag förstĂ„r om de Ă€r jĂ€tteledsna och att det blir en försĂ€mring men vi kommer inte ta tillbaka beslutet, sĂ€ger Anna Kowal LindbĂ€ck.
Josefine VÀppling bor pÄ Tullgatan och hon Äkte med bussen nÀstan varje dag. NÀr den slutade gÄ fick hon stÀlla om.
â Det har varit jobbigt. Jag har börjat gĂ„ mer nu men det har varit jobbigt. Den har varit jĂ€tteviktig, jag har Ă„kt jĂ€ttemycket, sĂ€ger Josefine VĂ€ppling som anvĂ€nder sig av en rollator.
Servicebussen var en unik linje, enligt Anna Kowal LindbÀck.
â Anledningen till att nĂ€rlinjen startade var att de bussar vi hade dĂ„ inte var tillgĂ€nglighetsanpassade. Alla bussar vi har i dag Ă€r det, sĂ€ger hon.
Marianne Rietz köper inte resonemanget fullt ut.
â Den hĂ€r bussen pĂ„ servicelinjen kan ta fem till sex rollatorer. Om man Ă„ker med en vanlig buss och det kanske redan Ă€r en barnvagn och en rollator pĂ„ bussen fĂ„r vi stĂ„ kvar till nĂ€sta buss, som kanske ocksĂ„ Ă€r upptagen, sĂ€ger Marianne Rietz som vĂ€nder sig mot det ekonomiska argumentet.
â Nu pĂ„ 2000-talet kommer lönsamheten och vinster pĂ„ första plats och vi mĂ€nniskor pĂ„ andra plats. Omtanke och medmĂ€nsklighet Ă€r inte lönsamt, det Ă€r sĂ„ det kĂ€nns.
Anna Kowal LindbÀck har inte en exakt siffra pÄ hur mycket LLT sparar pÄ neddragningen. Utöver personalresurser och drivmedel mÄste servicebussen bytas ut och bara det skulle kosta 3,5 till 4 miljoner kronor, enligt Anna Kowal LindbÀck.
Barbro Omberg tror att LLT:s besparing i förlÀngningen i stÀllet blir en kostnad för samhÀllet.
â Det hĂ€r handlar ocksĂ„ om vad som hĂ€nder med en mĂ€nniska som sitter inne och inte kommer ut. Vad kommer den att kosta? Antingen ramlar den och slĂ„r ihjĂ€l sig i halkan eller sĂ„ kommer den aldrig ut i sociala livet och dĂ„ blir det bĂ„de psykiska och fysiska problem. Och det kommer kosta, sĂ€ger hon.