– Det är en svår fråga att bedöma vilket skick en person är i och om man behöver medicinsk vård eller inte, det kan ju också förändras med tiden. Jag förstår att det finns en ovilja att förvara väldigt berusade människor och att polisen inte känner att de har kompetensen, säger hon.
Hon menar att det främst är en fråga för polisen och sjukvården men att kommunen förr eller senare brukar bli inblandad.
– Vi har ingen direkt roll i själva omhändertagandet. Kommunens roll är främst att förebygga missbruk och ge hjälp och behandling till enskilda individer. Vi får däremot alla LOB-ärenden till oss och vi tar kontakt efteråt för att se om vi kan erbjuda hjälp, säger hon.
Det kan innebära öppen vård som till exempel 12 stegs-modellen eller vara sluten vård på behandlingshem med planerad inneliggande abstinensbehandling på Beroendecentrum.
Hon anser att den bästa lösningen skulle vara ifall vården får ansvaret för tillfällig tillnyktring av LOB-personer.
– Jag tror att regionen behöver någon form av tillnyktringsenheter där det finns kompetens för övervakning. Polisen har inte den specialkunskapen, säger Carin Johansson.
Hon menar också att tillnyktringsenheter skulle kunna leda till ökad samverkan.
– Vården sitter på den medicinsk kompetens sedan skulle kommunerna kunna samarbeta och erbjuda sitt stöd efteråt. Det skulle nog leda till nya möjligheter i missbruksvården, säger hon.